Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Böttiger, C. W. Italia, Poem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men, när de tystnat, hör ett klang
Af sång, än mera skär och hög!
Den sången upp till himlen sprang, -
Den öfver stjernor flög;
Men först till Orcus ner den steg,
Steg sen till Purgatorium,
Och afgrundsskaran: häpen teg,
Och englars hymn blef stum.
Den sången är en: åskans son,
Den hörs som stormens skarpa slag,
Den liknar domsbasunens dån
På verldens sista dag.
Men mild som sorlet af en bäck,
En flöjt-ton, hörd i dalens. famn,
En annan sång nu klingar täck
Och suckar Lauras namn.
Nu öfver slumrarinnans kind
Se, hur ett himmelskt löje gått!
Der skalkas, som en sommarvind;
En annan sångardrott.
Han sjunger Rolands äfventyr
Och Rolands vansinn, glad och öm;
Han diktar skälmsk, sjelfsvåldig, yr,
En riddarlifvets dröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>