Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Bovallius, R. M. Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under Envåldstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Sverige under Envåldstiden: AA
som till Kontrakter, Afräkningar och Förpantningar ännu åter-
stå, blifva till ända förde, och det i följe af HRongl. Maj:ts
generalresolutioner, som ifrån långliga tider genom Ronungar-
nes Förordningar, men särdeles 1680 års Riksdagsbeslut, hvar-
utinnan Ständerna art. S:te Hans Kongl. Maj:ts eget behag och
–omdöme hemställa att vissa reglor uppsätta, hvarefter Liqvida-
tions-verket förrättas kan, hafva vunnit laga kraft” "). — När
detta blef föremål för Adelns öfverläggning frågade Liljehök
om de reglor, hvarefter Liqvidationen förrättas, voro tillförene
med Ständerna kommunicerade, eftersom de nu för lag hållas?
Det upplystes då att dessa reglor voro gamla — gjorda redan
i förmyndare-regeringens tid — och af Konungen bekräftade.
Liljehök” trodde dem vara billliga, men önskade dock att Rid-
derskapet och Adeln måtte få se och bättre öfverlägga dem.
Man svarade att reglorna öfver 22 år varit tillämpade och
mente att, då de redan öfvergått så många, borde de ock öf-
vergå de öfriga. Då utbrast Liljehbök: Gud bevare oss för det
prejudicium! "Skall det vara en lag, så bör den med Stän-
dernas samtycke emottagas, eljest är det ingen lag ""). Dessa
ord, hvilka uttyddes såsom förnärmande för den kungliga hög-
heten, förtörnade så Ronungen och hans rådgifvare, att Rid-
derskapet och Adeln innan kort fick emottaga en framställning
af den sällsammaste art. ”Kongl. Maj:t — hette det — har
det nådiga förtroende till dess Ridderskap och Adel, att de
slika yppigheter ogilla och intet hålla det för någon liberté
eller en fri riksdag, att utan respekt och utan betänkande tala
om sin Öfverbet och dess aktioner, eller ock att göra svårt
och disputera allt, hvad som till det gemena bästas förkofring
och fäderneslandets välfärd och säkerhet proponeras; utan att
de som redelige patrioter, nu som förr, sätta allt privat in-
teresse efter och söka att främja det publika, så finner sedan
bvar och en sin vältrefnad isynnerhet uti den allmänna riksens
ro och välgång, hvilkom Hongl. Maj:t endast söker och inten-
derar intet en eller få utan allom till godo.” Derjemte befall-
+) Se Lidén, Handl. om Riksdagen 1682 p. 160,
S +) Ridd. och Adelns prot. d. 4 Nov. 1682, tryckt i Tidskriften
Arlig Svensk p. 582 samt hos Lidén 1 cp. 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
