Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Bovallius, R. M. Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under Envåldstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Sverige under Envåldstiden. 25
e
i en ganska frimodig ton och mer än en röst vågade låta höra
sig till hans förmån. - Annorlunda blef förhållandet då den
kungliga skrifvelsen ankommit och man allt säkrare förnummit
att Konungens vrede var ganska allvarsam ”). Fåfäng blef Lil-
jehöks anhållan om Ridderskapets och Adelns bemedling, ty
numera vågade ingen äfventyra ett ord till bans försvar; sjelf
såg han icke någon annan utsigt till räddning än en skyndsam
afbön, hvari han måste beqväma sig till samma öfverdrifvet
underdåniga språk, som nu började blifva det vanliga. Han
betygade sig ingen förgriplig tanka hafva haft mot Kongl. Maj:t
-sin af Gudi förordnade Arfkonung och förenade sig i allt hvad
Sveriges Rikes Ständer angående Kongl. Maj:ts höga Rongliga
välde, makt och myndighet fordom och härntill förklarat hade
eller framdeles förklarandes vorde +). Å sin sida skyndade
Ridderskapet och Adeln att afgifva sin underdåniga förklaring,
deri de säga sig icke tillfyllest kenna hembära Hans Maj:t sin
trogna och underdåniga tacksamhet för det han behagat gifva
dem tillfälle att visa sin oskyldighet i hela detta verket. efter-
som alla -betyga sig icke hafva anmodat Herr Anders Liljehök
föra något sådant tal, som det han öfver Liqvidationsreglorna
förde, ej heller hört honom in privato derom diskurera, hva-
dan de i hans tal, det han sjelf må förklara, icke taga någon
del; varande ej heller några af Ridderskapet och Adeln, som
med kronan hafva liqvider, hvilka beklagat sig öfver orättvisa
eller bedt Liljehök föra deras talan; för hvilken orsaks skull
det går Ridderskapet och Adeln mycket till hjertat, att bland
dem någon hafver varit, som fört sådana diskurser, hvilka för-
orsakat Hans Maj:t något missnöje, hvarföre ock samma af
Anders Liljehök förda diskurs alldeles af Ridderskapet och
Adeln förkastas och improberas. Att uppsätta reglor — heter
det vidare — för en eller annan” betjent kommer ingen annan
än Rougl. Maj:t till, så mycket mindre bör någon understå sig
att tadla eller korrigera denv, som uppsatte och af Kongl.
+) Konungens organer förde ett ganska bögt språk, så yttvade Lind-
schöld: skall Kongl. Maj:l vara Ronung, mäste han ej vara precarie
Kong. Riddarb Arch. , Ridd. o. Ad. pröt. d. 7 Nov. 1682,
"+ RiksArch; 1682 avs RiksdugsAecta. >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
