Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Bovallius, R. M. Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under Envåldstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Bidrag till yttranderättens historia
Maj:t gillade äro, eftersom Hans Kongl. Maj:t eger makt och
rätt att bjuda och undersåtarne att lyda. Så kompeterar det
ock Kongl. Maj:t såsom en christlig och ordentlig Öfverhet att
göra lag, stadgar, reglementer och förordningar i riket, än-
dock i fråga om ändringar och förbättringar i Sveriges allmän-
| na lag Ridderskapet och Adeln drager till Hongl. Maj:t den
underdånigste tillförsigt, att Hongl. Maj:t såsom en nådig Ko-
nung lärer låta sig behaga att gifva sina Ständer deraf del;
att de, om Hongl. Maj:t så nådigst behagar, måtte med sina
oförgripliga tankar få inkomma utan någon förmätenhet och
utan: det ringaste förfång i Kongl. Maj:ts rätt och höghet;
men att någon undersåte skall understå sig att mäta Hans
Maj:ts makt och myndighet och densamma inskränka, det hål-
ler Ridderskapet och Adeln alldeles obetänkt och oförsvarligt,
hvilket de intet kunna utan på det högsta detestera och ogilla,
när, hvar och af ehvem det sker +). — Sådant är hufvudsakliga
innehållet af Ridderskapets och Adelns förklaring. Äfven ofräl-’
sestånden fingo befallning att utlåta -sig i samma ämne, och
erhöllo, förmodligen sig till ledning, genast del af Ridderska-
pets och Adelns utlåtande. Dessa, som i början varit ange-
lägna att till aristokratiens förödmjukande lägga en diktatorisk
makt i Konungens hand, dröjde nu icke att instämma i det
första ståndets underdåniga förklaring. Derföre blef också
denna lagd till grund för den särskilda akt, som till framtida
efterrättelse nu i Rådets och samtlige Ständernas namn utfär-
dades ++). Så uppstodo betydande följder ur en ringa anled-
ning; ty denna akt, visserligen en af de vigtigaste under hela
detta tidskifte, kan genom de försåtliga och skrufvade orda-
sätt, som deri användas, med skäl sägas hafva vridit-hela
lagstiftande makten ur Ständernas hand. Det kan å ena sidan -
omöjligen bestridas, att Liljehöks tal med afseende på den
tidens ställning var oklokt och. till och med enligt den stats-
rätt, som före Carl XI var gällande, obefogadt; — ty att ut-
färda stadgar, enliga med allmänna lagens grunder, i sådana
fall der lag saknades, så ock att med ytterligare författningar
+) Lidén, 1. c. p. 217. AÄrlig Svensk, p. 300.
— ++) Se Stjernman, Riksdagars och Mötens Beslut, IIT: 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
