Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Bovallius, R. M. Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under Envåldstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pd
26 Bidrag till yttranderättens historia
dessa underliga drag af elt politiskt småsinne, som i Carl XEs .
regering någongång sticker fram bland många lysande efter-
dömen af stor statsklokhet och ett äkta konungsligt sinnelag.
Det förtjenar likväl att ännu en gång erinras, att denna anda
af ofördragsamhet icke utgått från Honungen utan från folket
sjelft eiler åtminstone från dess representanter på riksdagarna.
Exempel saknas icke, att ordets frihet varit för litet hållen i
helgd redan i de tider, då ännu ingen egentlig partistrid de-
lade tänkesätten och döfvade besinningen, såsom då en gång
under riksdagen 16534, vid hvilken Bönderne särdeles hård-
nackadt satte sig emot regeringens fordringar, en Finne, ”som
sig väl resolverat Lade”, d. v. s. gifvi efter för regeringens
önskningar, af en ståndsbroder från Upland nödgades uppbära
handgriplig tillrättavisning 7). Dock detta exempel från en af-
lägsen lid må anses af föga betydenhet. Sednare riksdagsband–
lingar lemna blott alltför många bevis på en ofördragsamhet,
som med tiden allt djerfvare framträdde. Det är tillförene
anmärkt, att öfverläggningarne på riddarhuset är 1680 stundom
voro bullersamma, och att en fri omröstning hvarken då eller
påföljande riksdag egde rum, torde ofvan vara tillräckligt åda-
galagdt. Äfven kos de öfriga Ständen röja sig yttringar af
samma anda. Rikstdagsmannen för Askersund, Olof Reef, hvil-
ken vid 4680 års riksdag nog envist förfäktade en för plura-
liteten misshaglig mening, blef af Talmannen utvisad från Bor-
garståndets öfverläggning, och dä han klagade hos Konungen,
tog hela ståndet sin Falun i försvar, förmenande att klagan-
den ingen bättre behandling hade förtjent "")... Något dylikt,
ehuru i fogligare form, inträffade 1682 i Presteständet. En .
prest från Hernösands stift, Magister Esaias Gran, vågade sätta
i fråga lämpligheten af den ytterligare reduktion, hvarom efräl-
sestånden gemensamt ämnade anhålla, och blef fördenskull ge-
nast tillspord om ban af Adeln blifvit uppeggad att så tala FE).
Flere exempel torde ej behöfva anföras för alt visa, att akt-
ning för yttranderätten och undseende för andras meningar icke
x) RiksArch. Rådsprot. den 8 Juli 16534,
++) RiksAreb. 1680 års Riksdagsdcta.
äcer) Durai daghok p. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
