Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [9] v. Knorring, Språkforskningar, 1:sta h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
sig i denna utveckling stundom en öfvervigt af det logiska
elementet, stundom af det phonetiska; likväl förekomma de
aldrig skilda från hvarandra. Förf. bar utgått från den grund-
sats, att man bör upplösa språket i dess minsta delar, liksom
man utforskat mineraliernas enklaste beståndsdelar och egen-
skaper; men det är just rigtigheten af denna grundsats rec.
måste bestrida. Hvad som gäller om den lägre, oorganiska
naturen, får icke tillämpas på det organiska lifvets högre sta-
dier. Särdeles origtigt blir ett sådant förfarande, der det
organiska lifvet höjt sig till rent andligt, såsom i tänkandets
funktion, d. v. s. språket, såsom tankens uttryck.
Till följe af denna, enligt rec:s tanka, skefva åsigt af
språkets väsende måste man högligen betvifla, huruvida Förf.
genom dessa språkforskningar skall, utöfver hvad som blifvit
gjordt af hans föregångare, ”upphöja språket till vetenskap.”
Förf har meddelat åtskilliga iakttagelser öfver det sätt, hvarpå
vokal- och konsonantljuden bildas, ingå förening med hvar-
andra, o. s. v. Rec. erkänner villigt den möda och sorgfäl-
lighet, med hvilken dessa iakttagelser blifvit gjorda; men
svårligen torde någon undgå att med afseende på allt detta
fråga: ”cui bono”? :
Vid frågan om ljudens betydelse antager Förf. ett s. k.
onomapoietikon, ”i följe hvaraf hvarje enkelt ljud har en huf-
vudsaklig (egen?) betydelse.” Det gifves visserligen många
språkforskare; hvilka i likhet med Förf. sökt att på detta
sätt förklara språkets uppkomst; men rec. kan icke dela denna
åsigt. Utom det alt denna theori i sjelfva verket upphäfver
all fribet i språkets bildning — en frihet, utan hvilken till-
varon af flera olika språk synes omöjlig att förklara —, talar
emot densamma det faktum, att de särskilda begrepp, som
skulle motsvara elt särskildt ljud, i språket återfinnas under
flera olika ljud: "Också äro åtskilliga af de exempel; som
Förf. anför till bevis för nämnda åsigt, föga lyckligt valda.
Så beter det t. ex. sid. 42: ”B, likasom (!) i Hebreiskan,
betecknar i allmänhet bo, bygga, by, bobl, deraf bi, hvilket
bygger, och barn, för hvilka bygges” Det sista exemplet
påminner om det bekanta försöket att härleda lucus af non
lucendo.
Rec. måste beklaga, att Förf. användt så mycken möda
på en undersökning, hvilken, så vidt det tillåtes att dömma
af detta häfte, svårligen kommer att medföra något egentligt
gagn för språkvetenskapen. Hvad särskildt angår Förf:s sätt. -
att uttrycka sig, är detta stundom sväfvande och oredigt. Så
t. ex. talar Förf. om de fördelar språkvetenskapen skulle med-
föra, 1 händelse denna blefve ”införlifvad med menskliga vetan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
