Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ras!
75
rymd i förhållande till syntaxen, innehåller åtskilligt för
mycket, så att skillnaden" meHan nytt och gammalt mäste
för lärjungen förekomma särdeles betydlig. "Att Tyskarne i
sina Grammatikor intaga så mycket, som der förefinnes, rätt-
färdigas kanske helt och hållet genom beskaffenheten af de-
ras Elementar-läroverk, som stå på en mycket högre utveck-
lingsgrad, än våra. Detta lärer ock vara fallet med Danmarks,
ty eljest skulle det vara svårt att förklara, att Prof. Madvig
bestämt sin temligen vidlyftiga Grammatika för Elementar-läro-
verken. Nu bar väl Förf., genom att i kurser indela sitt ar-
bete, till en del förebygt ett slikt klander; men, då den ena
kursen mer eller mindre fullständigas och förlydligas än den
andra , och den ena så väl som den andra likväl bör läsas vid
elementar-läroverket, samt ofta nog i den ena kursen finnes,
hvad möjligen snarare borde finnas i den andra”), så är ej
saken genom kursindelningen fullkomligt hjelpt.
Men oaktadt vi anse boken i visst fall innehålla mera,
än behölligt varit, tycka vi oss tillika finna, att de reglor,
som uppställts, ej alla ega fullständighet. Många torde
ock brista i den tydlighet, som erfordras för att göra dem rätt
fattliga; och hvar och en, som har någon ecfarenbel af ele-
mentar- -undervisning, erkänner lätteligen, att för den unge lär-
jungen i allmänhet knappast någon grad af tydlighet är öf-
verflödig. é :
"Här och der tyckas ej heller reglorna förekomma i rätta
ordningen till hvarandra ”"); ett fel, hvars svårundviklighet
Förf. på förhand insett och ej öfver allt lyckats undkomma.
Hvad stilen beträffar, är den väl för mycket abstrakt och
resonnerande, med ett ord för litet dogmatisk för ändamålet:
ett fel, hvilket skollärare klandra äfven i den Ellendt-Dahl-
strömska Grammatikan, ehuru ej 1 samma mån. Man anser den
Streling-Sjögrenska i afseende på stilen ega ett afgjordt före-
träde framför de nyare. Ref. för sin del tror icke, att den
Streling-Sjögrenska enkelheten och kortheten kan mera erhål-
Jas till samma grad, emedan uppgiften nu mera är en ny, nem-
ligen att förbinda den dogmatiska och reflekterande metboden,
och att således en utanläsning i gammal mening ej mera torde
+) Såsom mindre konseqvent i afseende på indelningen af kurserna
har man anmärkt, att åtskilligt af det, som bort höra till Kap. 4 fin-
nes i Map. 2 eller 3 och tvärtom. Dessutom deodöag man sinsemellan:
$$. 7, 50, 38, 85, 34, 90, 96, 106, 115, 191.
++) Så förekomma derivations-ändelserna ör böjnings-ändelserna:
i satsläran modus före: casus. Dessutom jemföre man sinsemellan: $$:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
