Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
methoden joka bibringa endast en osäker och ofallkomtig
kunskap, eller, om den pfter många års anstri ängning lemnat
ett bättre resultat, arbetet dock blifvit långt svårare, än nö-
digt varit. Andra bafva, under partihettan äflande att undgå
besagda -ytterlighet; iråkat den motsatta, och öfverlastat gos-
sens minne med alla möjliga, nödiga och onödiga, reglor. ”Äfs
ven dessas - förvillelse - bekräftas : af erfarenheten, som -ådaga-
lagt, att bristfällighet i kunskap visserligen kan: botas, men
att ett utnölt bjjhae och en genom dettas öfverlastning för-
virrad tankegång nära nog kan anses såsom en obotlig skada.
Således bör en författare af en lärobok för elementar-under-
visningen ansluta sig till ingetdera af dessa Sören utan
deneneklare hålla en medelväg.
Hos. de författare, hvilka nlisiben Fk tt studeras vid
mognare år, är den största möjliga fullständighet äfven en
ibland de största förtjenster; men en ulonren Bysluroll blå ky
ett annat mål, och bör innehålla hvarken för mycket eller:
för litet: något sonr torde vara särdeles svårt att iakttaga,
och hvars uppnående kanske förutsätter ej blott skarpsinnig-:
het, lärdom och erfarenhet hos författaren, utan äfven omar-
betning till följe af från alla håll inkommande anmärkningar och
ändringsförslag. I allmänhet synes man för en lärobok af fö-
revarande art kunna antaga denna grundsats: att ej lemna lär-
jungen i okunnighet om någon regel, som är nödvändig: och
som utan alltför många nädantag kan med klarhet och bestnindd
het uppställas och tillämpas; men deremot till en mera mogen
ålder bespara honom sådana, hvilka icke äro relatift. nödvän-
diga, eller. dem han icke: förmår tillämpa, eller för hvilka han
på sin ståndpunkt ej kan hafva intresse, eller dem, af hvilka
han har ringa eller ingen nytta, samt ändtligen sådana, dem
han bäst ex usu kan inhemta.
Dessa reflexioner äro till en del föranledda af förevaran-
de bok, som med många förtjenster, likväl ingalunga motsva-
rar alla rättvisa fordringar. Sålunda anse vi boken, först och
främst, innehålla åtskilligt öfverflödigt. Vi skola längre fram
derpå anföra ett och annat Sk För att träffa det lagom,
som hör afses vid författandet af en bok af denna art, måste
afsecude göras ej blott på den ålder, vid hvilken lärjungarne
i allmänhet äro, utan äfven på läroverkets beskaffenhet och
den lärobok, hvilken den nya är ämnad att utbyta. - Vill man
blott och bart fasta sig vid den förra punkten, med -erinring
af hvad Förk i företalet nämnt om beskaffenheten af Finlands
Elementar-läroverk, bvilkas tillstånd ungefär motsvarar. vå-
ras, så kan man ej annat finna, än att hans lärobok, ätminsto-
ne i afseende på etymologien, som torde wpptaga för stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
