Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - E. A. S. Svenska Elementarläroverket och dess framtid. Betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Svenska KFäroverket — äfven det Elementära eller Sko-
lan -— har vackra anor, man må fästa sig vid Stiftarne, eller
vid de män, som det uppfostrat. De förras konungsliga vis-.
het och omsorg, äfven i denna gren, hbvilar i tacksamt minne
hos det Svenska Folket, och uppfurdrar till fullbordande af
den byggnad, hvartill de lagt grunden. De sednare eller
frukterna äro sådane — man betrakte mängd eller beskaffen-
het — att Sverige kan mäta sig med hvilket Tand som helst,
äfven med dem, som äro belägna kring odlingens medelpunkt.
Detta läroverks öden bafva, såsom all mensklig inrätlnings,
varit skiftande, ömsom mera ljusa och boppfulla, ömsom dunkla;
men aldrig tröstlösa; aldrig visade de en förtvining eller ett
förfall, hvarföre ingen bot cHer hjelp gafs. Att odlizgens
gång och sambällsskickets förändringar eller hvälfningar skulle
ihverka på detsamma var en naturlag, som alla länders under-
visningsverk måste underkasta ’sig. Men ’— i afseende på
denna inverkan; företer sig här ett eget förhållande. Till
följe "af sitt läge och nationens skaplynne hörer Sverige till
de länder, som hufvudsakligen utifrån mottaga odlingens ele=
menter. Och — fastän icke det sinnelag och den andeliga
kraft saknas, som sjelfständigt bearbetar, och med sig inför-’
lifvar det emottagna lånet, så går dock detta långsamt. Kam-
pen med det materiella lifvets kraf, lika mycket försvårad
genom en njugg natur, som genom en ofta tanklös njutnings-
lystnad, bidrager bärtill, jemte den tröga idévexling, som åt-
följer en gles befolkning. "Om denna långsammare utveckling
är en fördel, såvida den stundom förekommer den idéernas
brådmognad, hvilken hos lyckligare lottade och belägna folk
ej är sällsynt; så verkar dock denna långsamhet, i den idé-
ella assimilationen, en trögbet och ojemnhet i sjelfva den or-
ganiska afsöndringen , hvarpå nationens andeliga Hf just icke
vinner. Deraf är nemligen en följd, att sådana modeföreställ-
ningar och läror inom vetenskapens och den vetenskapliga UnN-=«
dervisningens område, som i sitt hemland haft en ganska förv
gänglig tillvaro, emedan de icke bestått i den pröfningen
skärseld, som en :starkare theoretisk och praktisk idé-omsättz. 7
ning alltid innebär, bär uppträdande med nyhetens och frisk->
4
a
hetens anspråk, vunnit en framfart, som trotsat alla protester
Ar
TAR
ÅA 4
É
- c SS
ER G RR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
