Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - E. A. S. Svenska Elementarläroverket och dess framtid. Betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
kommer från andra orsaker! Hvilken vigt har man ej fästat
vid betygens numervärde i Student-examen, såsom det exaktaste
bevis på den Nya Skolans öfvervägande förträfflighet, utan att
närmare taga i betraktande antecedentia et consequentia. Till
de förre räkna vi naturligtvis de särskilda pädagogiska förhål-
landen, hvarunder de så bedömda kunskaperna tillkommit.
Till de sednare åter den intellektuella halt, som det examine-
rade subjektet under fortgången af sina studier och i lefna-
dens värf kan hafva ådagalagt. Fäste vi oss vid det förra,
så måste vi inse, att resultatet kan vara bestämdt både af
läsningens art, och dess drift. Har läsningen hufvudsakligen
bestått i kursläsning, så är det klart att då en examen —
särdeles en elementar-examen — huru samvetsgrannt den än
må verkställas — mera går på bredden än på djupet, denna
måste föra till mera ”lysande resultat”, än den långsammare,
mindre kursiva läsningen. -Sjelfva läsningens drift åter måste
väsentligen komma att bero af de drifvande lärarne. Men —
har man någonsin velat akta på den ofta anbragta omständig-
het, att i en anstalt besatt med unga, raska, skickliga män
uteslutande lefvande för sitt kall, måste läsningen kunna drif-
vas med mera fart och framgång, än i en skola der under-
visningen besörjes af män, som äro ganska olika till ålder;
nit och duglighet, och hvaraf mången redan hunnit den gräns,
då de pädagogiska krafterna börja aftaga? Och har man velat
besinna den stora fördel; som i detta hänseende Nya Elemen-
tarskolan har framför det Gamla Läroverket genom sina an-
ställnings- och befordringslagar, eller rättare sin fribet från
alla lagar. Då den förra alltid kan — åtminstone tills vidare
— påräkna en evig ungdom, likom en jemn och täflande skick-
lighet, emedan den efter behag kan afskeda, liksom tillsätta,
så måste det sednare åtnöja sig med hvad som vid en af in-
digenatsrätten, lönevilkor, och andra förhållanden inskränkt
tillgång på läroämnena erbjudes; måste i det längsta dragas
med svagbeten och skröpligheten, hvilken så lätt besmittar
den bästa omgifning! ja! kan ej ens från sig aflägsna den full-
’komliga odugligheten, så vidt den icke åtföljts af bestämda
och bevisliga tjenstfel; eller klandervärdt uppförande! Men —
har man icke till sina många möjliga anledningar velat pröfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
