Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - E. A. S. Svenska Elementarläroverket och dess framtid. Betraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
de beprisade resultaten, så har man änna mindre velat fästa
blicken på de vidare följder, hvari den egentliga halten af
dessa resultat skulle uppenbara sig. Man synes utan vidare
undersökning ha tagit för gifvet, att den utvecklade andliga
förmågan, hvilken för all offentlig uppfostran utgör det egent-
liga syftemålet, ovilkorligen ginge i bredd med kunskaps-
massan, eller att det bokvunna exammensmessiga minnesförrå-.;
det nödvändigt vore sann själsbildning. Vi äro långt ifrån
att nedsätta värdet af de åberopade kunskapsprofven, och
det lofvärda i lärares och lärjungars bemödanden, som der-
vid ådagaläggas — och kunna för ingen del instämma i för-
söken från det Gamla Läroverkets sida, att genom dylik ned:
sättning söka försvara den oförsvarliga underhaltighet, som
stundom dess alumner röja — men — vi ha ej kunnat lemna
obemärkt det obetänksamma och ytliga i en slutledning, som
stödjer sig vid erfarenheten, under det den saknar de vigti-
gaste data af denna erfarenbet, eller i en origtig dager upp-
fattar dem, som äro: att tillgå. Ännu skarpare framträda
dessa missförstånd i sjelfva de pädagogiska theorierna, och i
deri rådande benägenhet "att göra den yttre formen, ej så
mycket läro- som läsnings-sättet, ej så mycket lärarens per-
sonlighet, som icke mera hans närvaro till bufvudsaken. Huru
har man icke envisats, alt söka Skolans enhet i lokalens — i
stället för att söka den i enheten af de grundsatser, som be-
herrska Läroverket, i öfverensstämmelsen af vissa grundäm-
nen, och, så vidt möjligt af de aldraförsta studierna: Huru
har man icke trott sig finna en borgen för den menskliga in-
dividualitetens beböriga utveckling i fribeten att alldeles icke
läsa Latinska språket, eller ock att läsa det några år sednare,
och att då alldeles undgå det Grekiska, eller i allmänhet i
lättheten att öfvergå från en s. k. bildningslinea till en annan.
Men — har man väl besinnat, att om: individualitet vill säga,
ej ett ursprungligt naturbestämdt förbållande emellan färdig-
liggande förmögenheter, utan den i andans: positiva friket och
oändlighet grundade menskliga egendomlighet, detta uppskof,
eller denna söndring af de klassiska språkstudierna, eller detta
lärdoms- och borgarstudiernas fullständiga sammanförande inom
samma anstalt, möjligen just kan stå i vägen för denna indi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
