- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1845 /
190

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [21] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

I $. 268. reg. 6 läses exemplet: non salis mibi constile-
rat, an lubenter te Athenis visurus essem. I stället för an
bör vara num. : ;

I $. 269 står ett exempel: ”Et quisquam dubitabit, quid
virlute profecturus sit, qui tantum ”auctoritate perfecerit”,
deri det i slutet uteglömda frågetecknet gör meningen o0-
fattlig.

I $. 271, reg. I läres med rätta, att ”det mest bestämda
rum i en sats intager nekningsordet, o. s. v.” mot hvilken re-
gel Förf. oftare brutit, än vi dervid gjort anmärkning.

Dersammastädes reg. 2 förekommer exemplet: Helvetii di-
cebant, sibi esse in animo iter per provinciam facere, pro-
pterea, qnod aliud iter habebant nuollum. För att ej mot-
säga en förut gifven regel, bör man här bruka haberent.

Längre ner förekommer, till förklaring af Ellipsen, en
bemgjord och fullkomligt oriktig parenthes: Quid mihi (faci-
endum est) cum hac re? Här måste underförstås: negotium
eller commercium. Vill man bruka facere, måste man säga:
faciendum de hac re eller bhac re eller huic rei; ehuru en
något förändrad mening deraf uppkommer >).

Här sluta våra anmärkningar, eburu vi måst utelemna
åtskilliga, som, obetydliga i sig sjelfva, dock förtjent göras
i fråga om en Elementarbok. För grankning af Metriken har :
ej funnits utrymme. Atskilliga icke så obetydliga tryckfel
finnas utom dem, vi upptagit, bvilka varit de märkligaste. Vi
hafva ej öfverallt hunnit utförligt tillkännagifva , hvilka til-
lägg vi anse nödvändiga eller nyttiga, äfvensom vi måste
inskrärka oss till att blott i allmänna ordalag erkänna Förfat-
tarens förtjenster, hvilka icke saknas, och göra vi i förbigå-
ende läsaren uppmärksam på behandlingen af 8. 238, 2359,
265, 265.

På det hela torde Förf. Etymologi vara att föredraga
framför syntaxen, som: tyckes visa spår af brådska.

Man har klandrat Förf. för konstlad terminologi och onö-
diga distinktioner, deröfver dock endast skolmän, som känna
yngre lärjungars förmåga och behof, med säkerhet kunna
dömma. Deremot instämma vi i-det omdömet, att den Ellendt-
Dahlströmska Grammatiken äger företräde genom reglornas
enkelhet, bestämdhet och korthet.

Rättelser, uteslutningar och tillägg kunna utan synnerlig
svårighet göras i en ny upplaga, den vi önska och emotse.

Slutligen anmärke vi, att Förf. förtjenar loford, ej blott
för arbetets plan och många lyckade detaljer, såsom vi redan

+x) Se Ramshorn, Lat. Gramm. $. 143.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 12:35:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1845/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free