Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [21] Öhman, Latinsk Språklära för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
vara användbart, fordrades att operam dare vore en i och
för sig fullständig tanke, "men den fulländas först med sats
tilläget: quo (ut) melius valeamus, hvilket ungef. är detsamma
som: meliori valetudini.
I 8. 259, reg. 5 anmärkes om quum temporale, att det
synes uti imperf. och plusquamperf. brukas i konjunkt. der-
före, alt latinaren i en berättelse ansåg tidsbegreppet tillhöra
en fullständig utläggning af satsen. Denna anmärkning hjel-
Per svårligen nybörjaren att bilda sig ett begrepp om förhål-
landet. Enklare är att säga, att quum temporale kan, i be-
sagda tempora, i mer eller mindre mån vara kaussalt tillika.
I $. 260, reg 5 bör tilläggas, att quamvis, ehuru undan-
tagsvis och med glömska af den egentliga betydelsen, förekom-
mer äfven med indikativus, till och med hos klassiska poeter
och hos Cornelius Nepos, samt på sätt och vis hos Liv. Se
hos den sistnämde till ex. 2, 40, Z.
I 8. 262, som bandlar om biordnade satser, bör regeln
3 närmare bestämmas. Redan ’Streling fäster uppmärksamhet
dervid, att för det ena i presens stående verbets förbytning
till participium- förutsättes såsom vilkor möjligheten af hand-
lingarnas samtidighet. Han varnar derföre för sådana uttryck,
som detta: edens bibit. SS ; RR
I. 8. 265, reg. 7 säges, att ”efter verba se, höra, finna
o. d. samt facio i betydelsen framställa nyttjas ofta partici-
pium presens, såsom epithet till objektet, då man i svenskan
nyttjar Accus. ce. Inf. eller Participium eller Conj. då.” . Äfven
denna regel sbör närmare :bestämmas, hvilket: redan Streling
iakttagit. Lärjungen cbör veta, hvarför han ieke får säga till
ex. in hoc proelio Hernicos ’pugnantes videmus eller vidimus,
utan pugnasse. | SETS
Längre ner, reg. 9, förekommer exemplet: quid hominem
octoginta anni servant, öfversatt: hvartill tjena för en menni-
ska åttatio år; i hvilket exempel antingen i latinet eller i
svenskan, eller i bådadera fel måste finnas.
$. 267. Förf. förvirrar understundom Conjunktivens begtepp
genom tillägg af orden måtte, skulle o. d. Så till ex. här,
hvarest” exemplet: quis est tam miser, ut munificentiam ’Dei
non senserit, förekommer, öfversätter han: — — skulle hafva
kännt, hvilket är oriktigt och bör heta helt enkelt: har kännt.
I samma ,8., reg. 9 förekommer exemplet: defeetiones
solis et lung predicate sunt cet. "Ordet predicate är antin-
gen hemtadt ur någon sämre edition af Ciceros de nat. deo-
3 5
rum, eller rent af ett tryckfel. i stället för predictae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
