Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [22] Mantell, Geologiens under, öfversättn. af G. Thomée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
att. i klaraste, dager framställa beskaffenbeten: af: de: krafter;
som, vid. deras. bildande: varit: verksamma. Särdeles utförlig är:
Förf. vid beskrifningen af de yngre bergarterna (tertiära och:
sekundära: formationerna) som. i England, och Frankrikes jord-
bildning. spela en. vigtig rol, och som således för hans när.
maste; publikum. här största imtresse. -Dessas: afbandling föres.
kommer, måhända. mängden af:Svenska- läsare långdragen, då”
vi i Sverige, med: undantag af några af dess sydligaste: delar;
deraf: hafva ingen tillämpning. Deremot:ser: man meds känsla:
af en viss obelåtenhet: de äldre: bergarterma-skäligen knapp–
händigt affärdade, hvilket: gäller: så väl om. de äldre: stratifie–
rade; (öfvergångsformationer) , till: hvilka grunden: kring våra:
större insjöar. (Jemtland, Dalarne, Nerike, Oster- och Vesters
götbland): Lörer, som äfven de kristalliniska: bergarter: Granit:
och Gneis, hvilka. äro de, som gifva Skandinavien sin egen-
domliga: Geologiska karakter.
Denna. saknad: kan: man dock ej tillräkna vår Förf. såsom:
en; brist, då: den. är. gemensam för alla utländska Författare.
för hvilka Sveriges karakter är för litet känd för att förtjena:
af dem en speciellare uppmärksambet). Hvad: han meddelat;
+) Lyell är kanske den enda utländska Geolog, som gjort tillräck-
ligt afseende på svenska jordbildningen, söm han också med egna ögon
åsett, då han 2A:ne gånger gjort resor i Sverige, egentligen för att öf-
vertyga sig öm beskaffenheten af det här ofvan angifna faktum:af Sven-
ska vallens höjning öfver Östersjön. Han har åtminstone angifvit (Ele-
mente d. Geologie, iibers. v. Hartmann. Weimar 1859, sid; 595) att
”in Norrvegen und Schweden dehnen sich die Silurischen Schichten tiber
Wweite: Räume aus” (här menas ofvannämde trakter kring våra större:
insjöar) :”und. sind idenen in England im -Litbologisehen und hinsichtlieh:
d. Versteinerungen so äbnlich, dass: sie wahrscheinlich in ähliche Grup-
pen abgetheilt werden können.” - Dock tillägger ban: något tveksam
sid. 509: ”In. wiefern die hier skizzirte Eintheilung der Englischen
primären (Siluriska och Cambriska Grupperha kallas af Lyell primära
petrifikat-förande bergarter) versteinerungsfithrenden Schichten auch auf
die anderer Länder anwendbar ist muss fernern. Untersuchungen vorbe–
halten bleiben.” Otvifvelaktigt är, att Sveriges nämde öfvergångshberg- .
arter, att dömma af petrifikaterna, höra till samma period, som i Eng-
land kallas den Stluriska.: Men ej är underafdelningarnes lagerföljd: här
desamma som i England; icke ens desamma somii det på andra sidan
Östersjön belägna Isthland, som också hör till samma formation, Jfr..
Prof. Eichwalds föredrag öfver det Siluriska Lagersystemets relativa
ålder i Sverige och Esthland, i det Skand. Naturforskare-Sällskapets
förhandlingar. Sthm 1842. En utförlig och systematisk Geognostisk
beskrifning öfver Skandinavien vore i högsta grad önskvärd, ej blott
för en speciel kännedom. om;detta land, utan, äfven;såsom utgörande
ett vigtigt moment, för; Geologien, i. albnänhet; hvilken, då vårt land:
eger en från. de i detta afseende bäst, undersökte och beskrifne länders
skiljaktig karakter, behöfde att.deraf tillegnaisig resultaternar |
De allmänna afhandlingar vi i denna väg hafva af Hisinger såsom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
