Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [22] Mantell, Geologiens under, öfversättn. af G. Thomée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
ehuru det sällan »specielt rör svenska jordens bildning,’n tress
serar dock hvarje läsare för den åskådlighet; hvärmed natur:
krafternas verksamhet i stort äro beskrifne. Mom kan bänvisa
till. beskrifningar på Geyserkällorna: I di p: 67 och Vulkanen
Kiranea på Hawoiball-d. p. 259. Framställningen, söm på en
gång eger objektiv klarhet, "Samt värma och liflighet, kan ej
förfela sitt mål satt Höngsla hvarje - Täsare, söm får intresse
för vetenskapliga förSKHIRSaT och öppet sinne för naturens
företeelser. Härtill Ja äfven urycket dess form af före-
läsningar, der Förf. tyckes närvarande tilltala Sina åhörare,
samt de här och der inströdda poetiska utdragen, som lef-
vande färger. afmåla naturens storartade skådespel. Stilen är
i allmänhet så populär, att hvarje bildad person kan fatta
sammanhanget, med undantag måhända af några specialiteter
ur sätskilda vetenskaper särdeles Remi och Mineralogi, hvil-
kas behof ännu bös oss ej gjort sig nog gällarde för alt i ingå
såsom elementer 1 def allmänna bildningen. ehåära de väl
förtjente det. Säkett skall ingen kunskapsälskande läsare;
som bhegynner denna bok, bortlägga den, utan att hafva ge"
nomgått densamma, hvilket vi tro ganska mycket skall öppna
hun. synkrets och vidga hans föreställning om de störer’ ade
tilldragelser, som tiniat på jor "dön, sSvm
TI klippor bytte oceanens strand
Och åti marmorns ådror vandlade -
De tusenden, som hvimlat deruti”
och derigenom gifvit henne det skick, hvåruti hön nä böner
inledning till dess Mineral-Geogråphie, och af Wahlenberg öfver Sven-
ska jordens bildning i Svea f:a häft., ehuru i det med dem afsedda
syftemålet högst förtrenstfulla och ipplysande: äro. dock mera att anse
som blotta utkast, af hvilka den förra också mera afser de särskilda
träkternas Föilolocmba och Mineralogiska, och den sednare deras petri-
fåktologiska karaktör, än någon fullständig utarbetning. In sådan borde
nd ej blott en fötal öfversigt af bergarterna utan detaljerade
uppgifter så väl om deras Geografiska ätbredning, som mineralogiska
och petrifactologiska beskaffenhet. Materialier till ett sådant arbete
finnas visserligen till ej obetydlig mängd, så väl uti publika (t. ex.
BergsCollegii; Akad:s och VetenskapsSocietetens i Upsala) och enskilda
samlingar, som uti vetenskapliga Säånfands (KN: Vet. Akad. handlingar
Vetensk.Societeten: i Ups. Acta, Physiogr. Sällsk. i Lund handlingar)
och enskilda naturforsKares (särd. Hisingers) skrifter; men utarbes
tandet felas. Då den sistnämnde, Svenska Geognosiens Nestor, som
gjort så mycket i verk och skrift för denba vetenskap, ej förekommit
vår önskan, torde den antingen vara ömogen, eHer materialierna ännu
för få. Mera hoppas iman af den på JérnContorets. bekosta: föran-
staltade och nu fortgående Geognostiska undersökningen i "Sverige,
hvilken, hoppas vi, ej "skall inskränka sig till blott de äldre metallföran-
dé bergarterne, som väl ärö Uess Närmäste syftemål; utan äfven sträcka
sig: till de yngre. i SANS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
