Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [27] Carlsten, Om rättigheten att kriticera Hegelska philosophien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
[27] -Om Rättigheten att kritieera Hegelska Philo-
’sophien af E. A. Carlsten , Docent i Philosophien vid Up-
’säala Akademi. Upsala 1845, Wahlström & Låstbom. 106 sidd.
80. (Priset: IT sko bkol
För hvarje allvarlig betraktare of det vetenskapliga IHifvet
värt fädernesland kan det sätt, hvarpå den pläkosophiska
AT hos oss sidkats, ej undgå att göra ett nedslående
äntryck. Det synes, som iden shär vore dömd till en evig barn-
«dom; och om denna ålder ock i öfrigt brakar: prisas såsom
-menniskans lyckligaste, är den åtminstone icke en sådan för
pbilosephien, hvars: väsende aldraminst består uti att vara
barnslig. Att äfven Sverige eger några stora namn i denna
vetenskap , såsom :en Höijer, en Biberg mm: dl., bevisar blott
alt denna art af vetande ej är otillgänglig för det Svenska
sinnet; men huru enstaka stå ej dessa tänkare! Hafva de i
någon märkbar mån inverkat på nationens bildning i allmän-
-het, eller kan man väl tala om någon pbilosophisk skola i Sve-
Tige? Att ett -philosophiskt system eger t. ex. två eller tre
synliga: anhängare och möjligen ett helt dussin tysta beun-
;drare, måste väl ej kunna anses vara en philosophisk skola;
-helst om verksamheten hos systemets anhängare inskränker sig
till ett snart sagdt passift, historiskt emottagande och ej fort-
går till någon vidare utveckling och tillämpning på vetandets
öfriga områden. Det vore orältvist att ej erkänna den gryr
ning till ett bättre; som i närvarande tidpunkt börjat visa sig
32
och förbise de berömvärda bemödandena att väcka philoso-
phiskt intresse hos den större allmänheten: = Dock — skulle
vi väl i detta hänseende kunna våga en jemförelse med våra
:stamförvandter i söder, Danskarne?: Hos dem synes den philo-
sophiska bildningen inträngt i vetandets alla spberer. Också
eger der t. ex. den Hegclska pbilosophien att uppvisa snill-
-rika representanter, bälkoa som en Heiberg, en Martensen,
utmärkta för sällsynt klarhet och elegans i framställvingen —
ja, Danmark eger till och med sina Jung-Hegelianer, bvilket
= man må länka om åsigterna hvad man behagar -— likväl
onekligen bevisar vetenskapligt lif och intresse, och genom
"den "polemik, som härutaf uppkommer, kan bereda vetenska-
pen en vidare fortgång. Hos oss deremot har all polemik ’
-bittintills inskränkt sig till en efter allt utseende till litet el-
ler intet tjenande strid mellan theologer och pbilosopher. —
Sådan som denna strid sedan sekler fortvarat, skall den ännä
för sekler bestå. Allmänheten följer den med föga uppmärk-
samhet, då den altid anser antagonisterne såsom ofören-
liga för eviga tider, och väntar blott alt se stridsfrågans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
