Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [28] Carlén, Vindskuporna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
något öfverdrifoa anspråk på konversation och lefhalsvelt r
salotgsmening" ref. ej just kan fullt erkänna, ådagalägger under
sina långa pröfoingår en finkänsligbet ock dh ädelliet, som
gerna kan kallas noblesse; Mindre lyckligt låter Förf. både
hjelten oci bjeltinnart, denna sednare må nu ”utbreda sin ny-’
stärkta sitsklädning” eller prunka i ”violett siden med voile af
finaste broderi”, — mindre lyckligt låter hon dessa" personer
uppträda” såsom sällskapsmenniskor. För att drägligt teckna
den ”finare sällskapstonen” fordras att hafva sett den på nära
håll; dertill’ fordras också esprit, — vi veta intet bättre ord
för detta fina: vett, hvars frånvaro gör allt sällskapligt Hf till
ett pedanteri af lumpna former. — Ingendera tycks bafva
kommit på Förf:s lott: - Derföre är också hennes dialog platt;
ofta till osmaklighet: Men öfver denna brist kan hon lätt"
trösta sig om hon blott försakar detta enda fält. Mensklig-
heten är nog mångfaldig föröfrigt, för att gifva ämnen till de”
möest storartade målningar; derpå har Förf! sjelf gifvit oss’
vackra exempel, och ingen har bestridt det verkliga mäaster-"
skap, hvarmed hon t. ex. i Rosen på Tistelön upprullar för
oss: de herrligaste’ taflor af ett friskt, svenskt folklif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
