Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Westerlund, L. Om Thiers såsom häfdatecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Thiers såsom Häfdatecknare.
Via en tidpunkt, då Frankrikes historia af skäl, som här ej
beböfva afhandlas, blifvit af större interesse än någonsin för
oss, och framför allt då det arbete af den berömde Franska
historikern, som nu sysselsätter snart sagdt hela det bildade
Europas uppmärksamhet, genom talrikt spridda upplagor på
originalspråket och dessutom en omsorgsfullt gjord Svensk
öfversättning börjar blifva tillgängligt för den Svenska all-
mänheten, bafva vi trott, alt några utförligare notiser om
Thiers skulle vara välkomna för tidskriftens publik. Nedan-
stående uppsats är en bearbetning af en artikel af den be-
römde Sainte-Beuve, införd i Revue des deux mondes, 1845.
Andra bäftet. Mycket, som endast kan intressera en fransk
eller med Frankrikes litterära och politiska förhållanden i det
speciella bekant läsare, är bär uteslutet, hvaremot ett och
annat, i Nainte-Beuves artikel såsom allmänt bekant förut-
satt och utelemnadt, här blifvit utur tillförlitliga källor upp-
taget.
Ludvig Adolf Thiers föddes i Marseille den 16 April
4797. Genom sin moder tillhörde ban en gammal köpmans-
familj, som råkat i yttersta fattigdom, genom sin fader den
arbeiande klassen, — man tror, att fadren varit låssmed.
Genom bemedling af några slägtingar på mödernet erhöll han
en friplats vid Lyceet i Marseille, i hvars högre klasser han
bildades till en ganska god latinare och humanist, men fram-
för allt hade han, med afseende på den militära banan, till
hvilken vid denna tid alla trängde sig, med förkärlek om-
fattat de mathemaliska studierna. År 4815 begaf ban sig
till Aix, för att vid dess fakultet genomgå sin juridiska kurs,
hvari ban äfvenledes gjorde stora och hbastiga framsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
