Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Westerlund, L. Om Thiers såsom häfdatecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
der, men amder sjelfva” bändelsen hade de kunnat bilda sig
på många vis. När har man sett; att en vagn, utan styrsel
störtad framåt, ej kan sijelpa i en krökning, till och med
om den skulle bära en nation? Bonaparte, för att blott ci-
tera ett afgörande moment, kunde ju den 145 Vindemiare hafva
Jåtit bli att vara under Barras hand; han kunde ju farit ut
på landet denna dag; och om National-konventet engång blif-
vit störtadt genom sektionerna, hvad hade väl sedan händt ?
Philosopherne och de meditative älska att uppkasta för sig
sådana frågor; historikern behöfver det ej. Emedan han blott
rigtar sin uppmärksamhet på det verkligen skedda, och detta;
för att ske, måste i sin sammanlänkning och följd innehålla
allt hvad som gör dess möjlighet, kan historikern, medan han
liksom flyger framåt, komma att så väl förbinda och förena
det ena med det andra, att det i kraft af sitt naturliga ut-
seende straxt synes alldeles för mycket nödvändigt. Tbiers”
historia frambringar denna slags illusion. Man finner sig o-
villkorligen hänförd, och halkar förbi händelserna: det är
hans: konst. - Hvad angår förebråelsen att hafva ”konstruerat”
Tevolutionens gång efter fatalitetslagen, så träffar den med
mera rätt Mignet, om den icke annars träffar största delen af
de historiker och tänkare, som hylla den providentiella å-
sigten.
Thiers” historia ensam skulle icke synas oss böra väcka
dylika frågor, hvilka, sålunda framställda, snarare skulle svära
emot denna berättelses hänförande kraft. Hvad man har rätt
att finna, är att denna berättelse ofta är mera enkel och ge-
nomskinlig än händelserna sjelfva; att han ej lagt tillräcklig
vigt. på binder, eländen och brott, och att vissa brottslige
och förblindade menniskor; i följd af den möda ban ger sig
alt sammanlänka händelser och situationer, ej fått sig den
stämpel påtryekt, som de förtjena. Den historiska framställ-
ningens kflighet undantränger alltför ofta det strängare mo-
raliska uppskattandet; detta tyeks bero mera på glömska än
på system,
+ Detta må likväl icke tydas så, som skulle de offer, som
förtjena medlidande och vältalighet, ej af Thiers få ut sin
rätt. Ingenting är mera rörande hos honom än Girondisternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
