Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Westerlund, L. Om Thiers såsom häfdatecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
och Marie Antoinettes död. Man endast finner, att detta med-
lidande med de oskyldige ej motsvaras af hans förtrytelse
mot deras bödlar, och man tycker sig i detta fall kunna på
hbonom tillämpa skaldens ord:
Mens immota manet, lacryme volvuntur inanes.
Förgätom likväl icke, att han på de enkla och beundrans-
värda blad, der han förtäljer, efter den 9 Thermidor, om en
Romme’s, en Goujon’s dom och stoiska död, vältaligt utro-
par: ”Man begagnade sig af detta tillfälle för att anställa en
minnesfest till Girondisternas ära. Ingenting var mera billigt;
så lysande offer förtjente byllning, om de än satt fädernes-
landet i fara, men man hade haft nog att kasta blommor på
deras graf, utan att spilla blod. Likväl har man utgjutit det
i strömmar; ty intet parti, ej en gång det som har mensklig-
het till sitt valspråk, är sansadt i sin bämd.” Dessa ord, ut-
tryck af djupt och sannt medlidanae svara = anklagelsen
för system. ;
Sådan som vi finna Thiers” historia, med sin blandning
af liflighet och glömska, har den ifrån sitt första offentliggö-
rande funnit två alldeles oförenliga klasser af läsare. De re-
volutionens ögonvittnen, som mer eller mindre varit offer för
densamma, hafva aldrig samtyckt att deri erkänna denna re-
guliära gång till och med i blodbaden, denna ordning i oord-
ningen; de hafva aldrig af häfdatecknaren, så hänförande han
än varit, låtit leda sig till denna aflägsna synpunkt, der per-
spektivet öppnar sig, men der det äfven sjelft skapar sig. Der-
emot hafva uppkomlingar, sådane som ej sjelfva åsett revolu-
tionen, men i vaggan beundrat dess dystra majestät, dess pa-
triotiska stormar, och som njuta eller hoppas njuta dess fruk-
ter, dessa hafva med hänryckning adopterat Thiers” arbete,
och emottagit det samtidigt med BOISNGerE sånger såsom de
utvaldes arfvedel. i
Sålunda fattad är denna bok den sanna historien, och
liksom vägkartan öfver de generationer, som äro under mar ;sch;
det är en dagbok öfver expeditionen, skrifven aftonen före
den sista triumfen. När man en gång stadnat, är förhållan-
det förändradt: man fordrar mer reflexion, mer philosophi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
