Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Westerlund, L. Om Thiers såsom häfdatecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter blifva fruktbärande. En styrelse, sammansatt af borgers-
män, våra likar, styrde republiken med hofsamhet; de ädla-
ste voro kallade att efterträda dem. Alla röster voro fria.
Frankrike, på höjden af sin magt, var herre öfver hela lan-
det emellan Rhen och Pyreneerna, mellan hafvet och Al-
perna. Holland och Spanien förenade sina flottor med Frank-
rikes för att gemensamt kämpa mot despotismen på hafvet.
Fäderneslandet strålade i odödlig ära. Beundransvärda ar-
méer läto dess trefärgade fana svaja inför konungarne, som
ville förinta det. Tjuga hjeltar, olika till karakterer och ta-
lenter, endast lika i ålder och mod, förde dess soldater till
segren: Hoche, Kleber, Desaiz, Moreau, Joubert, Massena,
Bonaparte och en mängd andra ryckte i förening framåt. Man
vägde deras olika förtjenster; men intet öga, så genomträn-
gande än dess blick var, såg uti denna bjeltegeneralion brotts-
lingar och olyckliga; intet öga såg uti dem sådane, som voro
bestämde att dö i förtid, anfallne af oväntade sjukdomar, dö-
ende för Muselmannens dolk eller under fiendens eld, eller
sådana, som undertryekte friheten och förrådde fäderneslan-
det; alla tycktes stora, rena, lyckliga, fulla af framtid! Det
varade blott ett ögonblick; men det finns ej annat än ögon-
blick, så i nationernas, som i individernas if. Vi skulle
återfinna välståndet med freden; hvad friheten och äran an-
gick, så egde vi dem redan! Fäderneslandet, sade en af de
gamle, måste icke allenast blifva lyckligt, utan ock tillräck-
ligt ärorikt.. Denna önskan var uppfylld. Fransmän, J som
sedermera sett friheten qväfd, fäderneslandet föröddt, bjeltarne
nedskjutne eller sin ära otrogne, glömmen aldrig dessa odöd-
Föra Sf SE SR PE SER
liga dagar af frihet, ära och hopp!
Stilen i denna historia, och i allmänhet stilen hos Thiers,
är det som minst verkar på läsaren; den kommer omedelbart
ur källan, är framför allt precis, lätt och flytande, samt ge-
nomskinlig ända till färglöshet. Hans tanke qväller fram så–
som en våg, som följes af en annan våg; deraf någon gång
något sporadiskt och ofulländadt i uttrycket, som dock fylles
genom det följande. Historikern bar sedermera genom re-.
o
flexion sökt att bilda sig en theori öfver sitt manér. Han
säger skämtfullt, att han har en fanatism för enkelhet, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
