Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Westerlund, L. Om Thiers såsom häfdatecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
sannare att säga, har han en naturlig fallenhet och oemot-
ståndlig drift dertill. Han tror gerna, att de nyare i histo–
rien ej böra hafva annat än saken för ögonen; underlägsne
de gamle i många afseenden, äro de kunnigare, mera förtro-
liga med allt socialt vetande, tvungna att uppfylla mera in-
vecklade fordringar, och deras förnämsta "åliggande är att
i allt hvad de uttrycka vara så mycket mera klara, pre-
cisa och begripliga. Det är också kanske i denna genre
som de hafva att söka sin sannaste originalitet. Det finns
utan tvifvel många sätt att värdigt skrifva historien; men i
de mera sammansatta formerna är det så lätt att insmyga nå-
gon imitation, något aperi af forntiden. Voltaire undgick
denna fara, TFhiers äfvenledes. Uti sitt arbete om kejsardö-
met har han ansträngt sig att med enkelheten förena den e-
genskap, som skall förhöja och afrunda den, koncision. Lyc-
kas han att vara kort och ändå lättfattlig, utan att derföre
vara i grunden mindre tankrik, så har han vunnit fulländning
i sitt manér. = : ; i
Thiers” glänsande bana såsom publieist och statsman lig-
ger ej inom de trånga gräsorna för denna uppsats, Vi skola
ej heller följa hans eldiga loftalare uti alla detaljer af histo-
rikerns speciella studier, hans smak för Arkitekturen och
Dante, eller hans allvarliga förberedelser till en verldsomseg-
ling med Laplace. Vi vilja blott till slut anföra hvad Sainte-
Beuve, i form af postskript till sin artikel, yttrar i afseende
på den berömde författarens Historia om Konsulatet och Kej-
sardömet, hvars första del, sedan nu återgifna öfverblieken
var färdigskrifven, kommit till kritikerns- kännedom. ”Denna
första volum, säger han, innehåller fyra böeker; ty verket är
indeladt i böcker, hvaraf hvar och en bär ett namn, namnet
på den deri skildrade principala tilldragelsen; således har för-
sta boken till rubrik: ”Honstitutionen af år VIII”; den an-
dra: ”Iore administrationen”; den tredje: ”Ulm och Genua”;
den fjerde: ”Marengo.” Uti den första, som begynner med da-
gen efter den 18 Brumaire, efter de första oundgängliga och
provisoriska åtgärderna för en reorganisation, gifyes en fram-
ställning och diskussion af Sieyés” konstitution; man har här
svärmarn och spekulatören gent emot den store handlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
