Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [30] Alander, Lärobok i Medeltidens historia för Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
skaplig forskning; Italiens och Tysklands förändrade gestalt
genom -Hejsarecmagtens försvagande; fortsättningen af krigen i
Frankrike; den Burgundiska magtens uppkomst; de stora sjö-
upptäckterna under 15:de seklet; den nya konungamaktens upp-
växande och slutligen Grekiska rikets fall.
Vid slutet af hvarje afdelning om Vesterländerna har Förf.
tecknat tidens statsväsen, kultur och seder — en svår sak att
i en lärobok framställa. Ingenting är lättare än att om sådane
ämnen skrifva långa stycken, hvilkas innehåll kan vara sannt
och rigtigt, men utan att passa för att af en lärjunge inhem-
tas. Ty dessa ämnen kunna blott med möda sammanbringas
under bestämda punkter. De egna sig bättre för läseboken
än läroboken. Icke desto mindre är äfven den sednare, om
de saknas, ofullständig. Här låg således Förf:s svåraste upp-
gift; må hvar och cen lärare, som begagnar boken, sjelf dömma;
rec. tror för sin del att Förf. i allmänhet öfvervunnit svårig-
heterna och ser deruti en af arbetets bästa egenskaper.
De särskilda Staternas Historia innefattar tre klasser: de
Romanisk-Germaniska, de rent Germaniska och de Slaviska fol-
ken. Att Förf. gjort rätt, då ban till den mellersta af dessa
klasser hänfört England, kan väl icke medgifvas, när man be-
sinnar den Normandiska eröfringen och särskildt det märkvär-
diga faktum, att årbundraden förflöto efter VWilbelm Eröfra-
rens tid innan Englands konungar brukade tala Eugelska språ-
ket. Det var en långvarig kamp emellan Anglo-Saxisk och
Normandisk nationalitet, hvilka blott småningom sammanväxfe.
Båda ligga gemensamt till grund för det nyare Britannien.
Samma förhållande eger rum i Frankrike; äfven der rörde sig
ända långt in i medeltiden ett helt annat folklif i södra än i
den norra delen af landet, och på detta förhållande, som åt
Frankrikes historia ger en helt annan karakter än man förut
varit van alt tillägga den, och bvilket af den berömde förfat-
taren: Aug. Thierry blifvit särdeles väl skildradt, skulle vi tro
alt något större afseende bort fästas. Deremot är uppkomsten
af Italiens stater klarare och mera fullständigt framställd än
som brukat vara fallet i historiska läroböcker. Detsamma gäl-
ler om Spanien och Portugal. I Tyskland sträcker sig fram-
ställningen ej blott till Tyska riket såsom ett helt, utan äfven
till de vigtigaste af Furstehusen, som bildat egna stater i detta
Jand, sådana som Velfiska, Wittelsbachska, Askaniska ätterna.
De Slaviska folken samt Danmark och Norge behandlas ej, så-
såsom eljest brukats, i förbigående, utan med samma upp-
märksamhet som de öfriga staterna. Detta är ock af vigt i
en .bok ämnad. för Sveriges ungdom, hvilken ofta fått lära mera
om ’aflägsnare folk än om dem, hvilka varit mest i beröring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
