Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [30] Alander, Lärobok i Medeltidens historia för Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
stilen nog mycket närmat sig formen af utkast. Men då en
schematisk framställning i allmänhet blifvit följd — och detta
med rätta -— så har det varit svårt att ej stundom drifva den-:
samma litet längre än nödvändigheten fordrat.
Romerska Rejsarehistorien inleder Medeltiden, hvarefter
följer den första perioden, som Förf. kallar det Germanisk-
Arabiska Tidehvarfvet. Det sträcker sig till år 845. Det är
folkvandringarnes tid — en svår period att redigt framställa.
I det hela vill rec. icke klandra den ordning Förf. följt, men
tror dock att en ännu mera schematisk, ja till och med ta-
bellarisk uppställning bär varit på sin plats. Afvenså vill det
synas som skulle redigheten hafva vunnit på en gemensam fram-
ställning af de Germaniska, Slaviska och OÖsterländska folk-
vandringarne, enär dessa olika folk kommo i beröring med
hvarandra och deras vandringståg stundom möttes. Förf. bar,
trogen sin plan att skilja Oster- och Vesterlandets historia,
låtit Carl den Stores Monarki, Påfveväldets uppkomst och Ve-
sterlandets kulturförhållanden intaga sin plats emellan de olika
folkvandringarne. ’
Det andra Tidehvarfvet — intill år 4100 — kallas det
Normannisk-Tyska och Turkiska. Här blifva Norrmannatågen
och de af dem grundade stater inledningen, fortsättningen bil-
das af Feudalsystemets teckning, det BRomerskt-Tyska Hejsare-
dömets uppkomst och strid med Hierarkien, och slutligen , så-
som en särskild afdelning, Orientens historia. Norrmannatågens
inflytelse hafva vi ej sett i någon elementarlärobok så mycket
framhållen som i denna. Att detta skett är en följd af Förf:s
välberäknade företag att framställa ej blott hvarje folks utan
Medeltidens allmänna förhållanden.
Det tredje tidehvarfvet är det Hierarkiskt-Mongoliska till
år 1500. Det är först korstågens period, så tiden för stä-
dernas uppkomst och strid med länsmonarkien, för Påfvemag-
tens höjd och de Engelsk-Franska nationalkrigen, dem Förf.
med skäl upptagit ibland allmänna drag i Medeltidens historia.
I afseende: på korstågen anmärka vi — och med fullkomligt
bifall — att Förf. deruti innefattat ej blott härfärderna till
Asien, Egypten och Tunis, utan äfven omvändelsekrigen emot
Europas hedningar vid Östersjön, emot Muhamedanerne i Spanien
och kättarne i Södra Frankrike. Den sednare. afdelningen af
denna period innefattar de christna rikena i Orienten och Mon-
golernes folköfversvämning.
Det fjerde och sista tidehvarfvet innehåller vesterländer-
nas Medeltid i sin upplösning och Osmaniska väldets uppkomst
i Östern. Det som här genomgås är Påfvemagtens aftagande
genom kyrkans inre förderf, som möttes af en djerfvare veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
