Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27A
uppmärksamhet. Visserligen hade den oförgätlige Hallenberg
enom sin historia om Gustaf II Adolf långt förut ådagalagt,
hvilka”skatter funnos i våra archiv förborgade; men redan den
omständigheten, att han nödgades afbryta detta ypperliga ar-
bete, bevisar tillräckligt, huru föga sinne den tiden egde för
dylika upptäckter. Att förhållandet numera blifvit annorlunda
får utan tvifvel tillskrifvas det liffigare politiska intresse, som
allt mera och mera sprider sig bland nationen. Man inser, att
dagens frågor måste söka sin förklaring i den föregående tid,
ur hvilken de medelbarligen eller omedelbarligen utvecklat sig.
Ibland ofvan omtalade monografiska undersökningar inta-
ger här anmälde arbete en utmärkt plats. Den svenska riks-
dagshistorien är hittil’s föga bearbetad och måste likväl för
vår af politiska lifsfrågor upprörda tid vara särdeles lärorik.
Fastän detta förtrådesvis gäller om sist förflutna sekel, så är
dock äfven det näst föregående väl förtjent att allmännare kän-
nas. Det blef under Gustaf IEs tid ett slags trosartikel att
anse decennierna före 4680 såsom en: gyllene ålder, såsom ett
ideal, ifrån hvilket nationen affallit; och till hvilket den borde
återföras. Ån i dag torde många finnas, hvilka till den grad
förbländas af den yttre glans, som under medlet af 1600-talet
omgaf det svenska namnet, att de skåda landets äfven inre
ställning i en allt för ljus dager, och gerna betrakta dåva-
rande författning såsom mönstret af sansad frihet. — Var då
verkligen vid denna tid den svenska friheten så rotfästad, så
jemt och rättvist fördelad, att ingenting bättre i det afseendet
kan önskas? Huru dermed hänger tillsammans, derom lemnar
förevarande afhandling tillräcklig upplysning; Den som ser,
huru det ”fria” bondeståndet ordentligen skrapas af riksdrot-
set för sina riksdagsmeningar, huru medlemmar deraf emot sin
vilja intagas på riddarhuset, för att erhålla förmaningar, huru
sekreteraren i sittande råd uppmanas att bearbeta ståndet och
derför erhåller tillsägelse om belöning, huru adeln söker och
lyckas att upphöja sin vilja till lag, först i samråd med rådet
emot medständerna, sedan ensam emot både dem och rådet,
huru ståndens betänkanden egenmäktigt ändras af rådet och
kansliet derefter affattar riksdagsbesluten, oaktadt ståndens pro-
tester, med mera dylikt, börjar snart vackla i sin tro på den
tidens förträfflighet. I sjelfva verket bar det svenska folkets fri-
het icke så urgamla anor, som man vill förtälja oss. Friheten
har hos oss, såsom annorstädes, ifrån början endast tillhört
några få, och "först småningom med den stigande bildningen
utsträckt sig till allt flera och flera. Om man förbiser de ur-
äldsta tiderna, om hvilka vi verkligen veta alltför litet, för
alt öfver dem kunna fälla något säkert omdöme, så tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
