Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [31] af Forsell, Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar. Sedn. Afdelningen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Vi hafva tillåtit oss denna korta utflygt för att inlägga
en protest emol det missförstånd, som stundom visar sig äfven
hos: de aktningsvärdaste män. — Vi återgå till slutet af Herr
af Forsells bok. Der upptagas tvenne ämnen, beräknade för”
närvarande tidpunkt. Det ena är en förteckning på de vigti-
gaste af Rikets Ständers beslut vid den nu upplösta riksdagen.
Man ser deruti en tafla af riksmötets resultater, som eljest för-
lora sig i massan af tryckta handlingar. Det andra består i
några underrättelser om Norge. De äro mycket korta, men så
stor är okunnigheten om: detta land, hvilket dock ligger oss i
alla bänseenden så nära, att äfven dessa underrättelser torde
för mången vara nya. Hvarje bidrag till kännedomen om Norge
förtjenar tacksamhet; det är hög tid att de arbeten, som dels
’på Norska dels på Tyska finnas om detta land, blifva för den
Svenska allmänheten tillgängliga.
Vi nedlägga slutligen pennan under den lifliga önskan. att
anlingen Förf. eller andre skicklige män måtte snart blifva i
tillfälle alt snart företaga de special-undersökningar, hvarför-
utan Sveriges Statistik, så väl som dess Historia, aldrig khan
fullständigt genomföras. s—Ss8.
[352] Bidrag till Svenska Rilsdagsrnes och Rege-
ringsformernas Historia från midten af sjuttonde år-
hundradet af JVih. Tham: Första häftet. Stockholm, EL.
J. Hjerta, 1845. (Riksdagarne 41660 i Götheborg och
Stockholm. — Konung Carl Gustafs testamente och ad-
ditamentet till Regerings-formen af 1634.) VIII och 128
sidd. 8:o. (Priset: 40 sk. B:ko.)
Det bådar godt för den svenska häfdateckningens fram-
tid, att yngre fncskare mer och mer börja rigta sin håg åt
monografiska undersökningar, och att de dervid bufvudsakli-
gen vända sig till sjelfva hufvudkällorna för vår historia, huf-
vudstadens rikhaltiga archiver. Genom sådana förarbeten kan
en fullständig svensk historia omsider blifva möjlig. Hitintills
hafva våra stora häfdatecknare gemenligen varit nödsakade att
sjelfva både uppfordra och förädla malmen, och då detta för
en så läng tid, som vår historia omfattar, öfverstiger en mans-
alders höfva, hafva de äfven gemenligen bortdött ifrån half-
färdiga arbeten. Deraf kommer, att våra äldre historiska mo-
numenter temligen länge varit kände och granskade, medan
de sednare seklernas, just de för oss vigtigaste, till en stor
del legat obegagnade i arehiverna, till dess de genom Geijers
och Fryxells forskningar lyckats tillvinna sig en allmännare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
