Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
han efterlemnade en man, ’sådan som Axel Oxenstjerna, in-
vigd i sin konungslige väns planer och mägtig att dem ge-
nomföra. så i ;
Thronföljden kunde visserligen icke omtvistas , såsom hän-
delsen varit vid Carl IX:s död.” Genom Norr köpings arfföre-
ning var stadgadt, att, om hela Konungahuset på manssidan
utginge;, skulle till Sveriges drottning antagas den konunga-
dotter, eller om sådan jöke funnes, furstedo fler af huset, som
äldst vore och ogift; likväl med det uttryckliga förbelålls
att hon icke skulle ingå giftermål utan ständernas, likasom ej
heller de skulle välja henne man emot hennes samtycke. Se-
dermera, då af konungahusets- manslinea ingen mera än Gu-
staf Adolf qvarlefde och ”man nogsamt förmärkte, att fienden
icke ringa hopp hade på hans dödliga frånfälle, såsom och
att månge enfaldige ibland allmogen af allebanda stånd icke
rätt förstodo den punkt i arfföreningen, som angick arffröknar-
nes rätt till riket”, förklarade ständerna till yttermera visso
genom riksdagsbeslutet 1627, att Christina skulle efterträda,
i händelse han inga manliga RR ingar efterlemnade. - Men Chri-
stina var vid fadrens frånfälle icke fyllda sex år gammal och
om förmyndareregering fanns ingenting stadgadt. Medan riket
var inveckladt i ett vidtutseende krig, skattkammaren tom och
folket knotade öfver betungande skatter, var man osäker,
hvem som egde befalla. Enkedrottningen hade anspråk på för-
piytderdpot. eller åtminstone på del deri, om man ville efter-
följa, hvad förut skett, men hon var dertill så föga tjenlig,
att konungen sjelf i lifstiden hade tillstyrkt hennes idleslutande:
Pfalzgrefven Johan Casimir, nära befryndad med konugahuset
och hos hvilken den unga drottningen uppföddes, af Gustaf
Adolf begägnad i vigtiga värf, dem han till rikets båtnad ut-
fört, tycktes äfven göra sig billiga förhoppningar; men honom
ville. rådet och adeln icke erkänna, ehuru han utan tvifvel
anstått de ofrälse stånden, hvilka å sin sida skydde en råds:
regering. Fruktan att möjligen förstöra sin sons framtid gjorde
emellertid honom försigtig och medgörlig.
När rådet erhöll underrättelse om det olyckliga dödsfal-
let, afgick genast förfrågan till den i Tyskland varande Can-
celleren, huruvida konungen efterlemnat någon regeringsform
eller något testamente, men innan den ankom; hade han med
statssekreteraren Lars Grubbe redan hemsändt konceptet till
regeringsformen. -Dermed följde en skrifvelse, som tillstyrkte
rådet att, tills allmän riksdag hunne sammankomma, ”regera
det gemene väsendet och stå sakerne före”, såsom de hitintills
under konungens frånvaro baft sig uppdraget. Huru sakerna
sedermera skulle ställas, det berodde af riksens råd och stän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
