Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
gående regeringens förande föreslogs i riksdagspropositionen,
att ständerna skulle förbinda sig alt under minderårigheten
lyda och rätta sig efter samtlige riksens råds ordningar och:
befallningar, och man finner verkligen dylika förbindelser af-
gifne i de svar, hvilka hvarje stånd för sig inlemnade. För-
myndarestyrelsen tyckes derigenom uppdragen åt rådet ge-
mensamt. I riksdagsbeslutet finnes den likväl anförtrodd åt
de fem Riksembetsmännen med råds råde, äfvensom regerings-
formen der omtalas såsom en af konungen gillad, ehuru ej
till fullo afslutad, ordning, hvilken rådet meddelat någre af
ständerna, som befunnit den god och -helsosam, ehura den
icke nu genast kunnat offentliggöras och enhälligen bekräftas,
i anseende dertill att ”några derftill nödiga instruktioner icke
kunnat för denna tids korthet blifva färdige.” Sannolikt hade
rådet på eget bevåg låtit införa detta i beslutet. Också yp-
pade sig betänkligheter, när beslutet upplästes för ett utskott
af stånden, och fråga väcktes att derom kommunicera med
ständernas plena. Det var en sak, hvilken åter rådet alldeles
icke ville: tillåta. ”Det vore fast periculosum, om bönderne
skulle judicera om regeringsformen. Skulle alla, som intet
förstå, derom dömma, blefve mera taladt, som vore galet,
än rätt.” Icke en gång adeln kunde erhålla del af saken.
”Att med en hop unge karlar communicerat och låta dem
scholiera, faller betänkligt. ” Rådet sökte föröfrigt ådagalägga
nyttan af regeringens uppdragande åt de fem; och slöt der-
med, att regeringsformen i sjelfva verket allenast anginge rå-
det, och föga någon annan. Meningen var väl, att sedan
ständerne uppdragit regeringen åt rådet, skulle det vara dess
ensak att sinsemellan fördela magten och bestämma om sättet
för ärendernas skötsel.
Böndernas stämning under Hlsdagen var betänklig och
mången misstänkte, att de blifvit underblåste af fientliga
stämplingar. Också fanns ett rykte utspridt, att Sigismunds
söner skulle erbjudit sig att öfvergå till den Augsburgska
trosbekännelsen, och att den aflidne konungen önskat någon
af dem till efterträdare. Man behöfver dock icke taga sin till-
flygt till en dylik misstanka. Tillräcklig förklaringsgrund till
deras oro finnes uti de tryckande utlagorna och i fruktan, att
böndernas ställning under en blifvande herreregering skulle
blifva ännu svårare. Också lärer ibland dem varit yrkadt,
att förmyndareregeringen ensamt åt en borde anförtros, med
hvilken ena de förmodligen menade Johan Casimir. Deras på-
ståenden om lindring i utlagorna voro så allvarsamma, alt de
icke ens ville afgifva svar på riksdagspropositionen, innan de
derom blifvit försäkrade, och för att lugna dem måste rådet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
