Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
såsom vanligt var vid dylika tillfällen ; taga sin tilllygt till
pic lorsknpöts inflytande: Närmaste anlednivsen till klagomå-
len var annars den, att rådet ett par år förut egenmyndigt
förhöjt så väl qvarntullen, som Hlia tallen, och då äfven de
andra stånden deröfver anförde besvär, måste denna förhöj-
niag återtagas.
Nästa riksdag öppnades den 15 Na 1054. Under Sian
tiden hade såväl Canerlleren, som det hemmavarande rådet
granskat regeringsformen, dock utan att vidtaga några särde-
les betydliga förändringar. . Man ansåg vädligt att. mycket än-
dra, emedan den ”derigenom kunde desauthoriseras.” De i
Cancellerns utkast befintliga uttrycken, att ”till. Sverige är
konung ärfvande, ej väljande”; blefvo uteslutne, förmodligen
af fruktan, att de kunde synas gynnande för den Polska Wasa-
grenens anspråk eller ock: möjligen i en framtid tydas till
fördel för det Pfalziska huset, och i stället infördes en hän:
visning på arfföreningarne af 1344 och 1604 samt 1627 års
riksdagsbeslut. Innan: regeringsformen: öfverlemnades till stän-
dernas granskning, blef den uppläst för ett utskott, bestående
af capita familiarum ibland adeln samt fullmägtige af de öfriga
stånden, vid hvilket tillfälle hela rådet var närvarande ”för
att den explicera. på det utskottets medlemmar skulle den
bättre förstå och för de andra uttyda kunna.” - Ofverläggnin-
garne inom stånden tyckas i allmänhet icke ha varit vidlyf-
tiga, ty redan ett par dagar derefter anmältes i rådet, att
bönder och borgare ingenting hufvudsakligt hade att anmärka, z
att adel och prester endast begärde någon deliberationstid.
Presterne underkastade Vogeshaskannen en strängare pröfning,
än något af de öfriga stånden, och det är på deras begäran,
som i densamma blifvit införde hela den första $. angående
religionen och den klanvsul i den 23 $:, alt Landshöfdingarne
icke skulle göra presterna något intrång i deras embete: Det
sistnämnda hade afseende på den i samma 8. Landshöfdingarne
ålagde skyldighet, att i tid förekomma och kungöra, om tlec-
ken visar sig till kvig, uppror, tvedrägt eller andra olyckor i
andligt eller verdsligt stånd, hvilket presterna fruktade kunna
föranleda en för dem menlig utsträckning af Landshöfdingar-
nes magt. <Presternas öfriga anmärkningar, ehuru de icke
förhalidde någon förändring, äro dock af alltför stor märkvär-
dighet att nad tystnad förbigås. I regeringsformens sista 8.
firines stadgadt, i händelse konungabuset utdör och ingen suc-
cessor på förhand blifvit EA att de fem höga Corbeten
med råds råde skulle förestå regeringen, till dess råd och —
ständer förenat sig om en viss. konung. Dervid anmärktes, — z
alt regeringsformen i detta fall bagde förelägga någon no hestapep?
Farrer. III. 3 | 0 &
SE
ES : fr
(v
XY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
