Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
nat utröna. Uti riksdagsbeslutet 1630, då Christina som hbhe-
kant är kröntes, finnes ej elt-ord om regeringsformen. - Icke
heller omtalas den uti någon af Carl Gustafs försäkringar ,
bvarken i den han Sistnämbde år afgaf såsom arffurste, cller
i bans konungaförsäkran 1634. - Regeringsformen kan derföre,
om icke genom uttrycklig förklaring, dock genom tyst förbi-
gående, betraktas såsom afskaffad. Att den äfven verkligen så
ansågs, åtminstone af de ofrälse stånden, bevises deraf, att
ständerne på Gölheborgs riksdag anmodade Carl Gustaf att
för oförmodade händelser förordna om sin sons titel och upp-
fostran samt regementets administration, någol som varit all-
deles öfverflödigt, ifall regeringsformen; hvilken i dessa hän-
seenden innehöll tillräckliga föreskrifter, bade ansetts gäl-
lande. Hvad han i detta afseende stadgade misshagade Rådet
och Adeln, och den. strid, hvilken i anledning erat uppstod
emellan dem och de ofrälse stånden, föranledde: regeringsfor-
mens förnyelse. Det är denna märkvärdiga strid, hvilken ut-
gör hufvudämnet för Mag. Thams förtjenstfulla afbaudling,
hvars innehåll ref. anser sig icke behöfva närmare redovisa,
då ingen vän af fäderneslandets historia lärer underlåta att
göra bekantskap med sjelfva boken: Framställningen är flärd-
fri, fullständig och redig. hvilken sednare egenskap så myc-
kel mera bör prisas, som det oftast är ganska svårt att i den
tidens diskussions-protokoller utfinna den egentliga bärftråden.
Angående regeringsformens ytterligare "öde må nämnas,
3)
alt den gamla frågan. huruvida densamma vore bindande för
en myndigblifvén konung eller endast anginge förmyndarere-
geringen, flera gånger frckbu i rådet under Carl XI:s minder-
årighet;: Den förra åsiglen hyllades af pluraliteten, som tyckte.
ätt konungen icke borde få röst i rädet, förrän han besvurit
regeringsformen, men man vågade ingenting afgöra. Uti Carl
XI:s -konungaförsäkran omtalas icke regeringsformen och frå-
gan: hvilade oafgjord till riksdagen 4680, då konungen sjelf
framlade den till ständernas hesväkande De förkastade alla
regeringsformer med derpå följande additamenter och förkla-
rade konungen till ingen regeringsform förbunden, utan alle-
nast till Sven iges lag och laga stadgar. De gingo ännu längre.
De anhöllo, alt konungen skulle uppsätta en disposition om
rikets styrelse, i händelse af oförmodadt dödsfall; och förplig-
tade sig på förhand att obrottsligen hålla, hvad han i sådant
afseende kunde förordna. S
Sättet att behandla frågan om Carl Gustafs testamente
var nära alt vid riksdagen 1682 föranleda en juridisk för-
följelse emot 1660 års män, särdeles emot den då verksamme
Clas Rålamb. Han vistades vid tillfället på landet några mil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
