Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXIV) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [32] Tham, Bidrag till Svenska Riksdagarnes och Regeringsformernas historia från midten af 17:de årh. H. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
det. - Hvad den i detta afseende iunehöll var föröfrigt föga
nytt, utan till det mesta sådant, som under den aflidne ko-
nungeus lifstid blifvit dels grundlagdt, dels fullbordadt. -Of-’
van angifna förhållande faller redan i ögonen vid första ge-
nomläsningen af regeringsformen, och låter till och med upp-
visa sig endast genom ett kort angifvande af dess innehåll.
Den första 8. bestämmer statens religion, den andra uppgifver
de gällande successionsordningarne och den tredje hänvisar
angående konungamakten helt kort och godt på lagen: ”konun-
gen eger styra borgom och landom, och atom sin och Cro-
nones rätt. som lag säger.” - Derefter följa icke mindre än
438 $:8., ”bvilka handla om rikets embetsmän och förvaltning,
och i sammanhang dermed i största korthet vidröra möten och
riksdagar. De återståcude 14 $8. föreskrifva, huru riket skall
styras, då konung är dänge och illa sjuk, utrikes faren eller
omyndig.
Uti ingressen till regeringsformen heter det väl, ”att den
skulle härefter evärdeligen bållas och iaktlagas”, men då den
i sjelfva verket; icke var sanklionerad af någon konung, funnos
månge, som icke ville anse den för någonting vidare, än en
instruktion för förmyndareregeringen. — Dess framtid berodde
på en blifvande konungs bifall eller förkastelse.” Under öfver-
läggningarne i rådet yttrade väl någon (Per Banér), att om
blott regeringsformen blefve antagen: af alla ständen, måste
foturus rex gilla och emottaga den, så framt han eljest ville
få kronan på hufvudet, men denna åsigt lyckades icke göra
sig gällande och var måhända hos talaren sjelf endast ett för-
fluget infall: Vid riksdagen 1644, den första hvilken Chri-
stina höll såsom fullmyndig drottning, väcktes fråga om re-
geringsformens öfverseende och ett adelns: betänkande i ämnet
finnes bland riksdagshandlingarne, men saken blef uppskjuten.
Uti hennes vid samma riksdag afgifua försäkran beter det, att
hon gerna sett, om regeringsformen, som af hennes far blifvit
: föreslagen, redan under hans tid på sätt och vis utöfvad
samt under hennes minderårighet tillräckligen pröfvad, hade
vid detta möte kunnat fullkomligen afslutas; men att tidens
många besvärligheter lemnat hvarken henne sjelf, rådet eller
andra negsam tid att den rätt nagelfara. Derföre var goilt-
funnet att uppskjuta stadfästelsen till kröningen och emeller-
tid allt rätt öfverlägga: ”doek vele vi emellertid rätta oss
efter som bon härtill är fattad och henne alltså behålla i sin
vigor och till execation.” Nästa allmänna riksdag samman-
trädde 1647. Frågan väcktes då ånyo af drottningen i rådet,
och dess, protokoller innehålla flera öfverläggningar i ämnet,
men granskningen afstannade, af hvad skäl har Jag icke kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
