Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Hwasser, J. Om det Akademiska Befordringsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 200810
Om det Akademiska Befordringssystemet.
AT
ISRAEL HWASSER”")
De befordringssystem, hvilket de Akademiska Konstitutie-
nerna föreskrifva och som, ehuru mångfaldiga, stundom der-
emot rakt stridande, afvikelser undert tidernas lopp inträffat.
dock ännu är i bufvudsaken lagligt gällande, har till princip:
”eligatur aptissimus”, emedan ”summa lex erit Salus Acade-
He För alt fatta denna princip i hela dess djupa och ge-
nomgripande betydelse, bör man sammanställa den med dess
motsats, nemligen den princip, som sätter de tjenstsökandes
bästa och icke akademiens i första rummet, och enligt hvilker
således vid inträffande ledighet icke akademiens behof åf den
skickligaste blir fölnlög en hufvudsakliga föremål, utan den
mest meriterade sökandens anspråk på befordran. Denna sed-
nare princip utgör grundtanken i Rikets Ständers bekanta tjen-
stebetänkande af 4756, och ehuru detta betänkande tio år
derefter blef upphäfvet och förlorade sin bokstafligt gällande
kraft, har dock dess princip djupt fixerat sig i tänkesättet,
och genom praxis gjort sig nästan till en konsvetuditär ja
hvilken äfven inom universiteterna fått en mer än vidsträckt
tillämpning, så att de fall, uti hvilka Konstitutionernas befor-
dringsprincip blifvit i sednare tider strängt vidmakthållen, må-
ste räknas såsom undantag. TI följd deraf har äfven hos mån-
ga den meningen kommit att rotfästa Se. att TE
Koästitationetaa) meddeladt med Förf:s benägna tillåtelse. ER
Faner IV, 11 =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
