Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Hwasser, J. Om det Akademiska Befordringsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doi : S
nas befordringslag vore antiqverad och för vår tid alldeles
opassande, och det är ej heller få, för hvilka den varit och
är nära alldeles obekant. Utan att nu utförligen framställa
grunderna för min öfvertygelse, anser jag mig blott behöfva
erkänna, det jag anser Konstitutionernas befordringsprincip ej
allenast för rigtig utan äfven såsom alldeles nödvändig för
universiletets bestånd och förkofran.
Hvad den af Konstitutionerna föreskrifna formen för sy-
stemets verkställande beträffar, anser jag äfven den i hufvud-
saken böra bibehållas och endast några smärre förändringar
och tillägg vara af behofvet påkallade.
Valet af den skickligaste är af Ronstilulionerna uppdra-
get åt Consistorium Academicum in corpore eller universite-
tets samtlige Professorer. Att dessa mer än några andra bö-
ra både förstå det verkliga innehållet af. den fordran, som
ifrån Salus Academizx utgår och varmt nitälska derför, är. väl
obestridligt, och finnes denna insigt och detta nit icke hos
dem, är det väl fruktlöst att söka dem annorstädes. Man har
deremot anmärkt att, i följd af de olika kunskapsarternas o-
Eikartade beskaffenhet, inga andra Professorer kunna öfver den
högre" bildningsgraden i någon af dem vara behörige domare,
än de, som sjelfve gjort densamma till sitt hufvudstudium.
Skulle man strängt göra denna anmärkning gällande, måste
vid. inträffande ledighet ingen ibland akademiens lärare kunna
anses för fullkomligen kompetent domare öfver den skicklig-
het, hvaraf akademien derigenom kommit i bebof. Men så
långt. vill man förmodligen ej heller utsträcka den, utan en-
dast så, att Professorerne i de med den lediga professionens
läroämne. närbeslägtade kunskapsarterna böra vid förslagets
upprättande gälla mer än de öfriga. Man skulle här kunna
uppställa den frågan, om det ieke vore bättre, alt de förre
skulle gälla icke blott mer, utan allt eller, med andra ord,
att fakulteterna skulle upprätta professorsförslagen och icke
Konsistorium.. Utelemnande åtskilliga andra invändningar, som
kunna göras emot en sådan inrättning, vill jag nu blott an-
föra följande, såsom mig synes, hufvudsakliga. Ehuru speci-
”alkunskapen i det bestämda läroämnet utgör::den förnämsta af
de egenskaper, man af. én Professorvbari att: fordra» är. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
