Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Hwasser, J. Om det Akademiska Befordringsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
teten bör först upprätta förslaget, och dess deröfver: förda
protokoll: med alla dess ledamöters i afseende derpå fallstän-
digt motiverade vota bör åt KRonsistorinm meddelas, och först
sedan detta deraf tagit behörig kännedom bör voteringen ino
detsamma få fortsättas. Sådan är äfven, såsom redan är sagdt,
Konstitutionernas föreskrift och det är således icke de; utan
en sednare författning, som träffas af förebråelsen att alldeles
för mycket hafva kränkt den nyss yttrade grundsatsen att vid
förslags upprättande de sakkunnige: böra gälla mer än dezcöf-
riga. Min önskan är således att HKonstitutionernass föreskrift
till sin: förra: kraft och verkan blifver fullkomligt: återstäld:=>
Inom HKonsistorium i Upsala är en praxis vid voteringen ve-
dertagen, som är stridande emot bruket vid andra | utiversite-
ter, för hvilka samma RHonstitutioner varit gällande; och: så-
ledes sannolikt :ej grundar sig på någon författning; och>den-
na består deruti, att: endast resultaterna> af: vota uppgifvasivid
förslagets upprättande och moltiverpa anföras först vid juste-
ringen. : Den egentliga anlednuingen till detta bruk känner jag
ej, men: nyttan deraf är, lindrigast sagdt;: högst tvifvelaktig.
Att fatta ett beslut: först och: sedan: eftertänka ’skälen’>dertill
är väl en bakvänd ordning; och är: man: deremot straxt fullt
medvetande af: motiverna och öfvertygad om deras: rigtighet,
kan jag: ej inse något skäl, hvarföre man till justeringen skall
uppskjuta att omtala dem. Om: Konstitutionernas:befordrings-
system: klart och fullständigt uppfattas, blire motiveringen Högst
enkel. Den röstande har nemligen att bestämdt uppgifva, om
det är af öfvertygelse om: de sökandes: komparativa” skicklig-
het, som han: upprättat förslaget och bestämt ordningen inom
detsamma , eller: om han i saknad:af en sådan öfvertygelse rät-
tat sig endast: efter deras meriter, :tjenstårs betyg i0:s. vari
det sednare fallet betyder hans votum i hufvudsaken ingenting
och är ungefär detsamma, som om han nedlagt sin röst, ty
ändamålet: af hela voteringen och förslaget är att: utröna hvil-
ken som är den. skickligaste af de sökande, och: då den vote:
rande i brist af bestämd öfvertygelse ieke till ett-sådant ut:
rönande,; kan bidraga, är hans röst utan betydelse för ända-
målet och således öfverflödig. Rättighet att alldeles nedlägga
den kan dock svårligen -medgifvas, emedan: det är anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
