Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 4. Lärarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några enskildas isolerade verksamhet, utan dertill fordras ge-
mensamma bemödanden, så ordnade, att de efterkommande få
taga vid der de förre stadnat. En allmännare uppmärksamhet
och täflan emellan olika organiserade skolor har väl under
de sista 2:ne decennierna verkat partiella förbättringar, men
hvad man vunnit i enskilda fall, har man genom brist på en-
bet och samverkan förlorat i andra. Denna förvirring skall
utan tvifvel fortfara tilldess en allmän centralstyrelse öfver ele-
mentar-läroverket. bildas, blifvande lärares theoretiska bildning
vid universitetet ändamålsenligare ordnas, och praktiska bild-
ningsanstalter inrältas. På den sistnämnde punkten; eller frå-
gan om inrättandet af seminarier för elementar-läroverkets’ va-
rande eller blifvande lärare, anse vi oss böra lägga en särdeles
vigt. och kunna icke nog beklaga att förslaget dertill icke
vunnit ständernas bifall. Dock hoppas vi, att denna angelägen-
het vid en kommande riksdag lägges ständerna på bjertat, och
att den då får en lyckligare utgång. Ett utförligare förslag
till dessa seminariers organisation skulle här bli för vidlyftigt.
Nödigt synes likväl, att de sättas i gemenskap med några af
de fullständigaste och bästa skolorna, att de således lämpli-
gast torde förläggas i hufvudstaden och de 2:ne universitets-
städerna, der de hade, å förra stället elementar-skolan, å de
sednare kathedral-skolorna till öfningsfält. Till en början kun-
det lemnas åt deras skön, som redan egnat eller framdeles
egna sig åt lärarekallet, om de ville begagna sig af dessa bild-
nings-anstalter eller icke, ty blott de vid ansökning kunde do-
kumentera skicklighet, vore det ju likgiltigt, hvarest och buru
de vunnit den. Dock borde icke skickligheten såsom nu pröf-
vas af samma auktoritet, som utnämner lärare. Näst semina-
rium borde ingen auktoritet bältre och säkrare bedömma de
praktiska undervisningsprofven än kollegium eller måhända kol-
legium och direktionen i förening.
Men då dessa prof icke allena kunna garantera blifvande
lärares fortfarande duglighet, borde icke genast fullmakt med-
delas, utan den utnämnde borde minst i ö:ne år tjenstgöra på
konstilulorial och under dessa öne års förlopp direktionen
och kollegium i förening hafva makt att utan dom och ran-
sakning skilja honom ifrån tjenslen, om han icke höll profvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
