Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 4. Lärarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
enda ord för dem yrka en billig ersättning, Det är dock al-
lom bekant, att nämnde chef då hade ett sådant inflytande, att
det blott hade behöfts god vilja. I likhet med förra revisio-
ner och kommittéer för läroverket bar äfven sista revisionen,
hvars berättelse nu är föremålet för vår granskning, följande
den regeln, att den, som har mera, bör få mera, och den,
som har mindre; bör få mindre, samt att de trägnaste plat-
serna böra lönas minst, föreslagit betydligare förhöjning åt de
redan bergade än åt de rent af vanlottade. Nu såsom förr.
har man derföre troget vidhållit rationen 4 till 5, eller att en
lektor "bör hafva: 3 gånger större lön än en kollega. Men
dermed icke nog. Man will äfven beröfva dem deras enda föd-
krok, privatundervisningen, i utbyte emot en löneförhöjning af
120 R:dr, då likväl mången flitig kollega genom ihärdigt. ar-
bete kunnat. förtjena 5 gånger så mycket. De skola nu som
8
förr undervisa 52 timmar i veckan, och derjemte vill man äf-
ven bestämma öfver deras fristunder. När slafven slutat sin
herres arbete för dagen, får han använda aftonstunden till egen
fördel, men skollärarn skall först bära dagens tunga och hetta,
och sedan skall han dömmas till overksamhet, för att få tid
nog alt gräma sig öfver sin betryckta belägenbet. Skall man
då, sedan man i allt lemnat honom vanlottad, äfven dömma
honom till ett oundvikligt ekonomiskt obestånd? Skall den,
som intet hafver, äfven betagas det han hafver?
Hvad öfverårsberäkningen vidkommer, lärer den nu ke
längre. välbetänkt kunna försvaras. Man erkänner öppet och
allmänt, att den innebär en mångfaldig orimlighet och orätt-
visa: orättvisa emot kyrkan, som skall nöja sig med lärare,
hvilkas krafter skolan förbrukat; orättvisa emot det i försam-
lingen tjenstgörande lägre presterskapet, kapellaner och ad-’
junkter, bvilkas befordran den fördröjer; : orättvisa emot skol-
lärarne, hvilka aflönas med ovissa förboppningar om framtida.
befordran, men ofta på både det ena och andra hållet måste se’
sig undanträngde af dem, som hafva mäktigare förespråkare
eller bättre relationer; orättvisa emot skolan, hvilken skötes
af lärare, som betrakta den såsom en benväg. till snarare fört-
komst. grundad, icke, såsom sig borde, på nit och: sosse
utan på hopade tjensteår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
