Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 5. Undervisning och Disciplin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Sjelfverksamhelen skattas ock i all uppfostran så högt;
alt alla skolor, som göra anspråk på allmänhetens förtroende,
gerna. vilja berömma sig af att befordra den, och i striden
om olika läromethoders och skolsystemers företräde tror man
sig göra vederparten största afbräck, då man, med eller utan
skäl, anklagar denna för bristande sjelfverksamhet hos lärjun-
garna. Ropet höjes ifrån alla håll, och striden varder allt
mera invecklad, emedan man icke gjort sig reda för hvarom
frågan är. Hvad sjelfverksamheten vidkommer, tages den så
ytligt, att den ena kallar läsning och öfverläsning sjelfverk-
samhet, en annan nekar detta och säger, att denna består
just i muntlig: undervisning och derigenom isynnerhet befor-
dras. Beggedera lika orält, ty sjelfverksamhet beror icke så
mycket på hvad som göres, som huru det göres. När nybe-
gynnaren tillhålles att mekaniskt i minnet inprägla eller rät-
tare innöta några glossor, ändelser, namn eller dylikt, hvar-
vid eftertanken vanligen slumrar, icke är detta sjelfverksam-
het: När läraren låter honom ur minnet upprepa några para-
digmer eller stadsnamn eller präglar i bonom definitioner och
förklaringar, som dagligen och stundligen omsägas, är detta
lika litet sjelfverksamhet; ty till sjelfverksamhet fordras in-
tresse, frihet och en viss grad af tankeansträngning. Men då
lärjungen med hela sin själ, fästad vid lärarens föredrag, an-
stränger all sin uppmärksamhet för att höra, fatta, minnas,
bebjerta hvarje ord och tanke, är detta sjelfverksamhet likaså
väl som då han på egen hand söker lösa ett mathematiskt
problem, tolka en invecklad period på ett främmande språk,
eller med tanken följa någon philosophisk deduktion i en bok.
Den som icke erkänner detta, förstår icke hvad sjelfverksam-
het är. Äfven det illa beryktade förhörandet, hvarvid man
tyckes tänka på en hörare med boken i ena hand och riset i
den andra och en pilt med gråten i halsen af förskräckelse,
att någon bokstaf vid uppläsandet skulle råka i glömska, äf-
ven detta kan så inrättas, att dertill fordras sjelfverksamhet,
om nemligen lärjungen skall redogöra, både huru han öfver-
läst och minnes, och huru han fattat och genomtänkt sin lexa.
Blott att lexlaget icke är för stort, och man för kontrollens
skull nödgas alltför tröttande omläsa samma stycke och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
