Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 6. Läroämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
gripa, säkert dömma och med bestämdhet och smak uttrycka
tanken, begreppet, omdömet, då hvilar all verklig bildning på
klassisk grund, och i denna mening kunna äfven ofvannämnde
kunskapsämnen grundlägga klassicitet. Alla, den lärde och
den olärde; presten och embetsmannen, borgaren och bonden,
äro : bildade hvar och en inom sin kunskaps- och verkningskrets
- i samma mån, som de besitta en sådan klassicitet, och om de
sakna den, så äro de, äfven med en massa af all möjlig lär-
dom ändock — barbarer. .
Härvid invändes, att om valfrihet medgifves i öfrige äm-
nen, blifver bildningen ensidig. Derpå svaras: bildningens all-
sidighet är antingen objektiv eller subjektif. Den förra afser
kunskapens mångfald och omfång. Objektivt allsidig vore då
den bildning, som omfaltade omne scibile. En sådan allsidig-
het är omöjlig, emedan kunskapens fält är omätligt. Subjek-
tiv allsidighet åter afser förnämligast den vetande personen
och dess själsförmögenheter. Vi kalle den allsidigt bildad,
hvars själsförmögenheter äro harmoniskt utvecklade, hvars tan-
ke-, fattnings- och omdömes-förmåga äro så öfvade, att han, der
så fordras, förmår inhemta kunskap, bestämma sin öfvertygel-
se, uttala sitt omdöme äfven om sådana föremål, som dittills
varit honom mer eller mindre obekanta. Har ynglingen i sko-
lan vunnit en sådan bildning, så skall han sedan icke blott
vid universitetet, utan hela lifvet igenom, stärka, föröka och ut-
vidga den efter förmåga , förekommande behof och omständig-
heter, och således förvärfva den praktiska duglighet och skick-
lighet, den säkra och klara blick, sjelfständighet och sinnes-
styrka, hvarmed han förmår reda. sig i alla skiften.
Ehurn nu en sådan bildning är i allmänhet tillfredsstäl-
lande, så måste man dock fordra att elementarläroverket äf-
ven skall omfatta de kunskapsarter och det högre kunskaps-
mått, hvilka egentligen anses tillhöra den högre lärdomen,
prest- och embetsmanna-bildningen, eller med andra ord, att
skolan måste lemna ålminstone en förberedande undervisning i
alla de ämnen, som tidens bildning och samhällets behof kräf-
va; Skolan måste således steg för steg, i den ena afdelningen
efter: den andra, införa nya läroämnen, för att vid elementar-
kursens slut fullt motsvara denna fordran. Men derigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
