Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 6. Läroämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
grund förderfva dem. På denna väg till en mångkunnig yt-
lighet hafva Tyskarne experimenterat, misslyckats och nöd-
gats återgå till det gamla. Det vore väl då bättre, att vi:
vände om på halfva vägen. Vi skulle ock tillstyrka detta, om
äfven tiden kunde hämmas i sin fart och förmås att till och med
vända. Men då detta icke är möjligt, måste man uttänka nå-
got sätt att utan uppoffring af de gamles grundlighet göra
ett tillbörligt afseende på nutidens kraf. De gamles praxis
gifver härutinnan en icke otydlig ledning. Den var nemligen
i vissa ämnen oeftergiflig, men konniverade i andra. Vi be-
höfva blott gå ett steg längre och göra deras förfarande till
en allmänt erkänd grundsats, eller med andra ord, icke blott
i tysthet medgifva, utan öppet förklara, att vissa läroämnen
äro så nödvändiga, att utan dem ingen bildning, än mindre
lärdom, är möjlig; andra åter, ehuru i sig sjelfva af lika vär-
de med de förra, kunna ignoreras och bildning ändock finnas.
De förra måste af alla läras, ifrån de sednare bör med afseen-
de på lärjungarnes förmåga och bebof frihet kunna meddelas.
En detaljerad undersökning skulle här föra oss för långt;
den kan ock så tillvida vara obehöflig, som just de ämnen,
hvilkas oumbärlighet allmänneligen erkännes, redan hafva vun-
nit inträde i alla skolor, till och med i folkskolan, då der-
emot de ämnen, hvilkas större eller mindre nödvändighet för
| elementarbildningen omtvistas, just äro de, ifrån hvilka dis-
pens bör kunna meddelas. De förra äro christendom, sven-
ska språket, historia, geographi, mathematik, naturkunnighet
samt något främmande språk, helst Tyska, emedan detta språk
med sina grammatikaliska former och bestämningar närmast
ersätter de klassiska, har mycken likhet med svenskan, och
en särdeles rik och för oss tillgänglig litteratur. = Huru går
det då med klassieiteten? Så vida dermed menas kännedom
af grekiska och latin, intygar en mångfaldigt bekräftad erfa-
renhet, att verklig bildning kan fionas den förutan. Men om,
hvilket väl dock slutligen måste medgifvas, klassiciteten är
hvarken grekisk eller latinsk, tysk eller fransk; icke heller
något språks eller någon nations uteslutande tillhörighet, utan
helt enkelt, såsom vi redan antydt, är grammatisk, logisk och
ästhetisk d. ä. består i förmågan att redigt tänka, klart be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
