Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXV) - Westerlund, L. Betänkande i Läroverksfrågan - 7. Lärotider och ferier - 8. Elementar-läroverkets enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
alldeles frivilliga. Läraren må, der han så finner, skäligt upp-
muntra till hemläsning, men icke tvinga, och äfven uppmun-
tringarna böra gifvas med den sparsamhet och urskillning, att.
lärjungarna icke äggas till öfveransträngning. - Uppmärksamme
lärare skola visserligen äfven ofta finna anledning att derifrån
afråda de lifligare ynglingarne och hejda deras ifver.
8. Elementar läroverkets enlet. =
Att denna saknas, antydes genom blotta uppräknandet af
olika slags skolordningar. Dessa äro kathedralskolor, gymna-
sier, högre och lägre lärdomsskolor, högre och lägre apolo-
gistskolor, pedagogier, realskolor, lycéer, atbenéer, och dess-
utom en nästan oräknelig mängd pensions-anstalter, hvilka i
alla vinklar och vrår i städer och i landsorter uppväxa för
dagen, locka ungdom till sig för godt pris, experimentera till
en tid, försvinna och ersättas af andra lika vanskliga. Men
dessa nästan otaliga benämningar befinnas dock vid närmare
påseende så sväfvande och så föga betecknande, att man af
namnet alltför litet kan sluta till saken, helst de många afvi-
kelserna förorsaka ett ständigt fluktuerande. Man jemkar och
flickar, lägger till och tager ifrån, höjer och prutar. Man
synes icke hafva gjort sig full reda hvarken för målet, med-
len eller sättet. Om någon idé för dessa sträfvanden ligger
och arbetar på djupet, så har den icke hunnit till klarhet.
Man vet icke rätt hvad man vill, och beträder derföre god-
tyckligt de mest skilda vägar. -HKarakterisk är skolrevisionens
berättelse om denna konfusa massa af skolor och de vexlande
former för disciplin och undervisning, som uti dem vunnit in-
träde. Märkliga äro äfven de betraktelser, som Rektor Cra-
mér i anledning deraf anställt, Bil. litt. S. sid. 2, 3.
När nu föräldrar, som icke sjelfva förstå att pröfva och
välja, ämna sätta sina barn i skola, måste de råka 1 största
bryderi. De höra namn på en mängd skolor, men kunna der-
af icke med säkerhet sluta, hvarken till läroämnen, läromethod
eller disciplin. Så mycket torde de ändock komma under fund
med, att-en skola är lämplig för blifvande handtverkare, en
annan för embetsmän, en tredje för prester eller lärde o.s.v.
Men huru skola de kunna välja och genom valet bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
