Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [42] Nielsen, Den propædeutiske Logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
nuftiga tänkande afspeglar det i universum uppenbarade för-
nuftet (p. 2). Den formella Logiken angifver det så kallade
förståndiga tänkandet, som finner sin omedelbara användning i
det praktiska lifvet, samt i mathematiken och de empiriska
vetenskaperna; men det gifves äfven en annan art af tänkande,
det dialektiska, som betingar allt högre vetande, och derföre
närmast: är hemma i den spekulativa philosophien. Oaktadt
begge dessa tänkandets arter hafva sitt ursprung ifrån samma
källa, det eviga förnuftet, så dana de dock för en ytlig be-
traktare en så påtaglig motsats, att det ofta synes, som om
sanningen vore uti strid med sig sjelf. Denna sanningens —
dock endast skenbara — sjelfmotsägelse måste lösas och häf-
vas; hvilket sker igenom den propedeutiska Logiken, som så-
ledes har att inlåta sig med båda de nämnda tänkandets rigt-
ningar och förlika båda med hvarandra” (p. 4 och 5).
Denna propadeutiska Logik består nu utaf tvänne delar,
af hvilka den första har till föremål det subjektiva, den andra
deremot det objektiva begreppet. Den subjektiva delen sön-
derfaller åter uti ö:ne kapitel: a) Begreppslära (d. v. s. det
subjektiva begreppets bildning); b) Omdömeslära (det subjek-
tiva begreppets utveckling); ec) Slutledningslära (det subjekti-
va begreppets giltighet). Den objektiva delen innefattar lika-
ledes &:ne kapitel: a) Det objektiva begreppets bildning såsom
Vara och Väsende, väsende och verklighet, verklighet oeh be-
grepp; b) Det objektiva begreppels frihet såsom Idealitet och
Realitet, Sabjektivitet: och Objektivitet samt Teleologi; c) Ob-
jektiva begreppets fyllnad eller Ideens Logik, innefattande Ide-
ens ursprung, Ideernas vexelverkan samt Ideen och Gud.
Då den subjektiva delen, ehuru bögst intressant genom
enskilda partiers originella behandling, dock på det hela taget
öfverensstämmer med Hegelska Logikens lära om begreppet,
omdömet och slatledningen, så kräfver den ej här någon sär-
skild framställning, utan kommer vår exposition att sysselsät-
ta sig med den objektiva delen, med hvilken Hr N:s sjelfstän-
digare förhållande till Hegel tager sin början.
All spekulation är på samma gång intuition och dialek-
tisk reflexion. Det är den förra, som gifver innehållet, den
sednare deremot den: vetenskapliga formen (p. 94). Utan spe-
kulatift genie gifves ingen pbilosophisk produktivitet; philoso- .
phien kan icke läras (Schelling). Så länge intuitionen emed-
lertid har ensidig öfvervigt öfver reflexionen, så är den veten-
skapliga formen ännu blott till sin möjlighet tillstädes; men
om än philosophiens genius har höjt sig till ”Morgonarodnadens
Rike”, så hafva dock ideernas geniala frambrytande och intui-
tionens profetior endast så vida betydelse, som philosophien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
