Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Notis: Om Puke-namnet i vår historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erinra om förnämare börd på mödernet. Som på. mer än ett ställe ett
Pukeborn kunnat brytas af en qvarstående afgudabild, kunde ock flera
slägter få samma både märke och tillnamn, Guttorm och Sigurd Pukt
lefde 1326 i Loms socken i Norge. Paul Puke i Romerige gaf i sam-
ma sekel största delen af sin gård i Udenäs socken till Oslo Bispestol.
En författare i Norske Saml. slutar deraf, att Puke-slägten skulle vara
Norsk. Af det vi anfört, torde inses, att slutsatsen då bör grundas
på annat än tillnamnets likhet. Då heraldikens skiljesätt blefvo all-
männare kända, begagnades de af Pukar. En Nerkisk Lagmans-slägt
kallas Puke med hvitt bjorthorn i blått fält. Thyrner Trytha var
Lagman i Nerike och Riksråd 4221, hans son Philip, Lagman derst.
19251—72 , Riksråd.. Dennes son Philip, Decanus i Linköping, Riks-
råd , Canceller 1320 —292 kallas Puke och förde det ofvanbeskrifna
vapnet. Von Stiernman tog det för en vinge, liksom några tagit de
MWärendske Carlssönernes. Den tuppfot man funnit i en Thyrner Jöns-
sons, Lagman i Vermland 1291, vapen är troligen ock ett Puke-born,
Thyrner Mattssons Riksråd 15355, vapen kallas bjorthorn, liksom hans
broders Knut Mattssons, Advokat på Örebro slott 1377. (Den förres
är afritadt i Peringskölds Charact. sid. 200. Dalin ger Knut ett le-
"jon, som han torde fört som möderneyvapen). Begge voro söner af
Matts Thyrnersson till Sackestad, Riksråd 1235—40, som var Nerike-
Lagmannen Thyrner Trythas son. En dennes (’Frythas) dotter var g-m.
Algot Bengtsson (Dalin, Sv. R. Hist. 11. 275), således moder till. Bi-
skop Brynolf i Skara och de för sitt öfvermod så bekante Algotsönerne
med lejonbild i vapen. Oeh samma vapen som den Wärendska Lag-
mansslägten Carlssöner och den Nerikska Lagmansslägten Thyrnerssöner,
förde också den Vermländska Lagmansslägten Jonssöner. Vi ha redan
anfört vår förmodan, att Vermlands-lagmannen Thyrner Jönsson af
4291 fört samma vapen; troligen sammanbinder han den Vermländska
och den Nerikska Lagmansätten. | -
Jon, som var den äldste kände stamfadern för Vermländska släg-
ten, uppgafs af en sonson såsom ättling af Norska Jarlar. Vi ha an-
märkt, att en af den Wärendska hjortbornsslägtens fränder fick röster
vid ett Norskt konungsval, Jons son, Algot, var Lagman i Vermland
1306. (Se n:o 1450 i Sv. Dipl.) Riksråd. Han för, enligt Peringsk.
Charact, sid. 150, ett vanligt Pukehorn, mest likt Thyrner Mattssons,
men en bjelke deröfver >). År 1392 för han, enligt sid. 183 hos
Peringsköld, hornet vändt mot venter, i stället för höger, utan rötter
"och tvärtöfver liggande bjelke.- ’ Han var gift med en Bocadis (se De
Ja Gard. Arch. 11I. 159), som synes vara dotter af Laurentz Bobierg
till Ekeberg Riksråd 1286, som förde 2 sammanväxta bjorthorn. Han
+) Ett dylikt horn öfver en schackrutig kalk förde 19281 en Ridd.
Birger Håkansson, enligt Peringsk. Charact. sid. 1351. Vi ha ofvan
sett en Birger, som blef utropad. till konung 1518, som vi ansett vara
en bror till Håkan Lämas styffader Petersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
