- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1845 /
496

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Notis: Om Puke-namnet i vår historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

496

har en son Magnus 1304 och en Magnus Bobzergh, som lefde 1200—
70, kallas ock Christineson, som antyder att ett mödernevapen kunnat
upptagas. Lagman Algot Jonssons son Nicolaus Algoti fil. för Puke=-
hornet i styckad sköld 41298, då han var Canonicus Scarensis. Se n:o
41256 i Dipl. Svec. och sid. 111 i; Peringsk, Charact. En dennes bror
Jon är sannolikt den Jon FK ermske, med hvars enka Erngiste Plate

blef gift. Vi finna emellertid att detta namn derefter ingått i Puke-
elägten. En Ehrengisle Puke, a vapa 1500 är gift med Marg. Rörik,
dotter af Eka, enligt Dalin, Sv. R. Hist. IT: 265. Jon Algotssons
syster Benedicta lefde 1536, då en hennes dotter var gift med en Joh.
Philipsson. Jon Algotssons farfar Jon bade ock sonen Kettill Jonsson
Puke, som var löftesman för ett K. Birgers lån 4342 och var i Ske-
ninge 1336, enligt De la Gard. Arch. HL 159. Hansdotter JIliana
var Priorissa i Skeninge 1363. Hans son Kolbjörn Riksråd i Norge
4369, är nämnd hos Sartorius i d. Deutsche Hanse, och ansedd i Nor-
ska Saml. som broder till Kettill Jonsson Pukes son Erik RKettillsson ,
hvars bedrifter i vår historia våra lärde ännu tillägga en Erik Rettills-
son af Wasaslägten. För att sluta denna irring, må vi här vara ut-
förligare. Erik Kettillsson förde enligt Peringsk. Charact. sid. 544 ett
1 halfcirkel krökt karrikeradt horn, som blifvit taget för en vinge, Iik-,
som Carlssönernas Pukehorn i Wärend och en Nerikisk FThyrnerssons.
Ett Erik Kettillssons sigill, som lagts till grund för bans vapenbild
i Danskt adligt Eexikon, säges der visa ett svart hjorthorn i gyllne
fält. Han kallas Riddare och Marskalk i Sverige 1547, då han köpte
Gjässevik i Vermland (Fants register under 1347). Ar 13568 kallas
han Marsk i Vermland. 1570 var han jemte Ulf Jonsson (son af IH.
Håkan, den siste Ynglingakonungens, måg, stamfar för vår adliga slägt
Roos till Ervalle) på Drakmark hos K. Håkan. I ett förbund mellan
Hansestäderna och Norska konungen s. å. finna vi honom nämnd bland
Riddarne Erieus KRixtison Marscal. näst Augmundus Finson Dapifer
och Jon Haftorsson, den ofvannämnde Ulf Jonssons far (hos Sartorius).
Då Folkungen Håkan, med hvilken Sveriges Marsk kommit till Norge
omkr. 1543, när denne Magnus Smeks son utropades som Norsk ko-
nung, dött i Opslo 41580, synes Erik HKettillsson ha återvändt till Sve-
rige. Han förekommer nämnd i våra diplomer 1381, 85, 84, 86, 88,
89, 90; förut anträgad blott 1347, 67, 68, 70. På Tidön förvaras
ett originalbref af HK. Håkan af d. 2 Mars 1571, deri ban från Ara-
näs skrifver till dem som bo i Agnaholms fögderi: ”at j engom suaren
uten varom elskeligom tjenare Erik Reetilson um allan konungzligh rätt,
sna framt um J vilia niuta vara nodbh. ( Handth rör. Skandin. historia

XII. sid. 13).

Det är denne Erik Rettilsson, som grundlägger Calmare Union ge-
nom sin seger vid Falköping öfver Kon. Albrecht. Erik Kettilsson af
Wasarne kallag aldrig Marsk och är af Tibell anträffad blott 1561
och 1564 som WVäpnare samt 1371 som Riddare, Då han bodde i
Svearike är väl anledning att antaga henom redan död 1389, enär in-
tet permbref på 28 år anfört hans namn, under det Marsken Erik Ket-
tilsson, oaktadt han bade sina arfgods uti Vermland, så många år seder-
mera tråffas nämnd i diplomerna. Biskop Nils Hermansson i Linköping
har i sin visa om Nannan Elisif uppenbarat anledningen till Erik Ket-
tillsson Pukes hat till Albrecht. Erik Kettillsson bodde nu i Östgötha
och hade insatt sin dotter Elisif i Riseberga kloster hos Catharina,
som sedan blef helgon, liksom Biskop Ni!s. Der får Bernhard, en tysk
hofherre, konung Albrechts favorit, se benne och fattar kärlek till
henne. Ifonungen vill införa sina favoriter i de äldre mägtiga släg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 12:35:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1845/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free