Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXVI) - Notis: Om Puke-namnet i vår historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
terna och understöder B:s firieri. Fadren svarar, att det vore en mes-
alliance, helst
”hennes moder, den rika fru Anna
af norska Gylle-roten är, ;
Och jag, dess fader så sanna,
min bärkomst af Jarlarne.”
Di vredgades K. Albrecht och svor att förgöra Erik Kettillssons slägt
och borttaga alla bans gods. Bernhard röfvar den sköna ur klostret
och flyr. Stötmen uppkastar dem på Gottland, då IElisif ropat till
Gud, när B. ville fullfölja sin onda vilja. Biskopen, som besjunger
händelsen, håller just nu wvisitation på samma kust och ser henne dö,
söndersliten af sorg och sjuk efter sjönöden. Heastigt kom bud för K.
Albrecht, att Stolts Elisifs slägt oppsagt sitt trohetsband, IK. Albrecht
vald , såsom Euphemias son, hvilken prinsessa var dotter af K. Ilåkan,
den siste man af Ynglingaätten, besegras, men Pukeslägten hade dock
ej ensamt känt sig dertill mägtig. De bödo spiran åt Danmarks drott-
ning, som ärft Norge efter sin son. Skandinavien uppstod som ett helt
i följd af Pukeättens ridderliga mod. Erik Kettilsson dog 1596 —
49 år efter det han först kallas riddare. Han begrofs i Vadstena.
Antingen har han varit tvenne gånger gift, eller har Biskop Nils för-
irrat sig om hans frus namn. Diplomerna känna som Herr Eriks hu-
stru Ingrid, hvars fader Magnus Stoltekarl; Norskt Riksråd 1588, var
Haftorssönernas frände, hvilka voro konungahusets. Med denna fruns
samtycke gaf han Bro till Bro kyrka i Stangenäs härad, som ännu är
prestgård , oaktadt de messor, som voro villkoret för bibehållande, äro
nedlagda. Hennes lik, liksom sonen Wemunds, som var mördad på
Orust, fördes 4596 till Vadstena oeh nedsattes då jemte Marskens.
YWemunds dotter Christina, gift med en Lars; hade en dotter Mar-
garetha Larsdotter, född 4568, hvilken dog som nunna i Vadstena
4701. Wemunds andra dotter Catbharina, var nunna i Vadstena 1587.
Det synes troligast, att Wemund, hvars dotter väl varit jemnårig med
Elisif, varit född i Norge af fru Ingrid, en” Norska, som der dött
och första gången begrafvits (i Vermland);’ men att Herr Erik har en
hustru Anna af Gylleroten omkr. 4588, troligen ättling af KR. Håkan
Gylles dotter Brita, som var gift 1) med Götha-Jarlen Carle Sunes-
son, 2) med Götba-Jarlen Birger Brosa omkr. 1200. ;
Emellertid må dylika uppgifter ej förvilla, som när det heter i
Bruzelii hist. om om segraren vid Falköping: ”Erik Kjellsson (Wasa)
på visst sätt stamfader för Wasaslägten och för KK. Gustaf I”; eller
när Dagerbring förebrår Wasaslägten att ba sjelf grundlagt den union,
samma slägt bröt, med hänvisning till Erik Kettilsson; eller när på
Weasatabellen i Fryxells Berättelser Del. III läses: ”Elisabeth, dotter
af Erik Riksmarsk, sonen af Kettil till Wasa”; eller när v. Stiernman
uppger, att denna Elisif var dotter af Erik Puke d.y. IC Carl VIII:s
medtällare.
Att Pukeslägten var stor och mägtig i slutet af 14:de seklet bar
Biskop Nils Hermansson lärt oss. "Vi ha ock sett henne förgrenad så-
som lagmansslägt i både Wärend, Nerike och Vermland, äfvensom
bosatt i Ostergöthland. Vid samma tid, som Erik K:son Puke bor i
Ostgötha, är en Henning Puka Wäradshöfding i Skärkind, då han gaf
fasta å en half åtting, en åttalott mindre eller 3, ett bidrag till hem-
mansklyfningens historia (De la Gard. Arch. XVE 166). En Jöns In-
gelsson Puke förde ett hvitt bjorthorn i blått fält, gift med en Ingrid
Carlsdotter; ban hade dottren Gertrud Puke; gift med Erik Bengtsson
(Oxenstierna), fogde öfver Dalarne 1457,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
