Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Anjou, L. A. Om våra dagars rörelser inom kyrkan, särdeles den katholska, i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
gemenskap kunna upptaga Confucii bekännare, ty sannerli-
gen, hans sedolära kan man ej lätt göra någon förebråelse,
och tron på en Gud tillhörer äfven honom. Men i sanning:
Jesus Christus är Gud.” Efter anförandet af bibelspråk
till bevis för Christi guddom tillägges: ”Man kan efter sådana
intyg knappt förstå, huru bibeln ännu kan hafva ett värde för
dem, som förneka Christi guddom. Måste icke Koran för
dem hafva samma värde?” ;
Församlingen i Berlin hade kort före mötet i Leipzig
uppställt en trosbekännelse, som var en medelväg emellan
den strängare katholska, ehuru icke påfviska, af Schneidemibl,
och den rationaliserande af Breslau. Den antager Niceniska
tron, men med några, ehuru mindre vigtiga uteslutningar och
förkortningar: den vigtigaste är om utlemnandet af bekännelsen
om ett dop till syndernas förlåtelse. För öfrigt bekänner den
sig ”antaga isynnerhet den heliga skrift, gamla och nya test.,
som den christna trons enda källa, men traditionen blott så vida
den öfverensstämmer med skriften. Salighetens enda vilkor
är tron, men goda gerningar härflyta nödvändigt af tron. Sa-
kramenter äro blott dopet och nattvarden; men katholska kyr-
kans öfriga fem sakramenler äro fromma, af kyrkan helgade
institutioner. Messan sker på modersmålet, som åminnelse af
Christi korsoffer.” Övronbikt är ej nödig, men nyttig: biktens
insegel är heligt. FPresten kan ej i eget namn förlåta synder,
men i Guds. Celibatet ogillas. Äktenskapet är ej giltigt utan
presterlig välsignelse: blandade äktenskap äro tillåtna. Aflat,
”meningslösa” botöfningar, vallfarter, bilddyrkan ogillas; men
helgonen böra äras. Läran om skärselden förkastas, men en
själens rening efter döden antages. Christus allena är för-
samlingens hufvud: Romerska bierarkien förkastas; men önsk-
värdt anses, att kyrkan måtte kunna bibehålla sin ”vördnads-
värda apostoliskt-biskopliga karakter.”
Sedan en stor del af Berlinska församlingen antagit Leip-
ziger-bekännelsen, vidhöllo dock någre den nu anförda. Deras
antal har tilltagit, och de bafva helt och hållet söndrat sig
ifrån gemenskap med Leipziger-bekännelsens anhängare. En-
ligt ett tillkännagifvande från början af Oktober månad hade
församlingarne i Bromberg, Thorn m, £.,; tillsammans nio,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
