Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [48] Erik-Jansismen i Helsingland. Historisk och dogmatisk framställning jemte vederläggning af läran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖPVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
dream
[48] Erik-Jansismen i Helsingland. Historisk och
dogmatisk framställning jemte vederläggning af läran.
Gefle 1845, A. P. Landin. 204 sidd. 12:o. (Priset: 32 sk. B:ko.)
Denna förtjenstfulla skrift skildrar och granskar en inom
Svenska kyrkan uppkommen rörelse, som är af stor märkvär-
dighet, som botade att blifva vådlig, och änrnu icke har upp-
hört. Erik-Jansismen är ock ett reformförsök, men inom den
Evang. Lutherska kyrkan. Den började ock ifrån en annan sida.
Den nykatholska reformationen angriper i första rummet kyr-
kans författning; denna angriper sjelfva medelpunkten af läro-
begreppet. Den ena visar sig just derigenom som en katbolsk,
den andra som en protestantisk reformation.
Bonden Erik Jansson ifrån ÖOsterunda socken i Upland
(den del deraf, som börer till Vesterås län), född år 1808,
redan tidigt väckt till uppmärksamhet på sitt andeliga if ge-
nom inflytelsen af icke blott kyrkans allmänna uppfostrings-
kraft, utan ock af en på hans hemort för omkring tjugo är
sedan uppkommen, af sanning och villfarelse blandad religiös
rörelse, bildad genom flitig läsning af den heliga skrift och
flera goda andaktsböcker, öfvad genom denna läsning i den
skarpsinnighet och talförmåga, hvarmed ban äfven af naturen
var utrustad, i den uppmärksamhet på sig och andra, den
hemmastaddhet i verlden, den besinningsgåfva, som alltid äro
frukterna af religiös förståndets och bjertats odling, hvilken
genom sin bildningskraft oftast ersätter och gör omärkbar bri-
sten af hvad man egentligen kallar lärd undervisning, — före-
tog sig för ett par år sedan att uppträda som predikant och
snart som reformator inom kyrkan.
Romerska Haltholicismen sätter menniskans rättfärdiggö-
relse genom Christum såsom en den guddomliga nådens fort-
skridaude verksambet inom menniskan, så att hon i mån af
sin sedliga fullkomning varder allt mera rättfärdiggjord inför
Gud, och kan dervid äfven hinna bär i lifvet den fullkomlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
