Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [55] Bredow, Berättelser ur Allmänna Historien, öfv. af G. Thomée - [56] Rougemont, Menniskans Geographi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
kunnat gifvas utan att: derföre boken: beböft förlora. sin karak-
ter af lättfattlighet och barnslig enkelbet; innehållet skulle
hafva kunnat ordnas i en mera. systematisk form. Arbetet
hade då blifvit mera lärorikt eller åtminstone innehållet lättare
kunnat ordnas i minnet och föreställningen. De särskilda fol-
kens Historia hade kunnat framställas i särskilda massor och
ej, såsom nu är fallet, blandas såsom fragmenter. Men denna
anmärkning gäller bokens plan, icke utförandet af den plan,
som en gång blifvit antagen. Det måste ock medgifvas, att i
en sådan bok den systematiska formen icke är den största
hufvudsaken. Tvenne förtjenster böra särskildt anmärkas; det
ena är den uppmärksamhet, som blifvit egnad åt uppfinningen
af de första enklaste lefnadsbehofven, och det andra. är
framställningen af sednare industriella upptäckter, som spela
en stor rol i kultarhistorien, men i historiska läseböcker ofta
förbigås. Vi nämra i det förra fallet det som yttras om åker-
bruket, om konsten: att baka bröd, om metallernas bearbe-
tande m. m., och i det sednare uppgifterna om kopparstickare-
konsten, papperstillverkningen m, m. Sådana berättelser fästa
ett ungt sinnes uppmärksamhet på det märkvärdiga och läro-
rika äfven i lifvets alldagliga föremål och utgöra för kulturhi-
storien en fullkomligt lika god inledning som krigens och Ro-
nunganamnens uppräknande för den: politiska. andra sidan
måste vi ock nämna en uraktlåtenhet. Orientens kulturförhållan-
den äro visserligen nog löst behandlade då Indien är förbigånget:
Ett eller annat kapitel om detta lands urgamla bildning, om
dess kolossala monumenter hade ej varit öfverflödigt, desto hel-
dre som detta ämne erjuder så många för inbillningskraften loc-
kande partier. Ett misstag vilja vi ock anmärka, som rör Sve-
rige; det säges nemligen att Kardinalen Nicolaus Albanensis he-
vistade Skenninge möte år 41248. Denna uppgift är att anse så-
som en hastig förseelse, lätt rättad vid-en ny upplaga och när
som helst vederlagd af hvarje lärobok i Svenska Historien.
s—S8.
[56] Menniskans Geographi, af Fr. de Rougemont,
efter Andra af Författaren reviderade Upplagan ut-
gifven. Stockholm, Z. Heggström 1845. 1 och 2 Häft., sidd:
1—256. (Priset: I R:dr B:co.)
Geographien, ofta behandlad såsom allenast ett bihang
till Historien, kan och bör dock betraktas såsom en sjelfstän-
dig. vetenskap, på en gång beslägtad med naturkunnigheten
och med de politiska. kunskapsgrenarne. I det sednare fallet
ingår. den i. den vidtomfattande vetenskap, som kallas Stati-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
