Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÅ
förstått — ungdöm; ty eh grånad talang har antingen nått det
fria fältet för sin verksamhet eller spphört att vara talang.
Det är en gammal sanning, att ingen utmärkelse vinnes
ulan motsvarande arbete; alt inom: hvarje konst eller veten-
skap; ja, inom hvarje yrke den, som vill hinna något högre
mål, måste i tid söka intränga i yrkels innersta väsende, så”
tidigt, att han, medan han ännu eger krafter qvar, må kunna
komma i fulla utöfningen af den konst, den vetenskap, det
yrke han valt. ”Friäh äbt sich wer ein Meister werden will”;
säger Schiller, som i mång stlycker hade fint och tillförlitligt
omdöme. Om man icke kan förneka denna grundsats vara sann
: och nödvändig för hvarje konst, yrke eller vetenskap, så tor-
de man nödgas medgifva: dess tillämplighet äfven på embets-
mannayrket och statsmannakonsten, hvilken är en vetenskap
satt i handling. Tidigt i ungdomen måsle man genom öfning
inhämta skicklighet, på det denna icke må fattas den tid då
man är kallad att handla. — -Ofning — det är ju: arbete,
ansträngning. och forskningar. Att arbeta, anstränga sig och
forska ligger i hvars och ens liberum arbitrium? Ja arbete,
ansträngning och forskande i allmänhet ligga inom hvars och
ens fria val, men icke arbete inom embetsmannabanan; icke
ansträngningar inom statens verkningsfält; icke forskningar i
statsmannayrket. Det förhåller: sig. med stalsmannavetenskapen
som med simkonsten. Liksom man ieke kan lära simma, utan
att kasta sig midt i vattnet, så kan man icke heller utbilda
sig till statsman, utan i och genom handläggning af embets-
göromål och SST i statsangelägenheter. Genom blotta
studier, genom alt på sin kammare konstruera stalen, blir man
lika litet stalsman, som man blir simmare genom att läsa
Franklins bok i simkonsten. Tillfälle att handlägga statsangelä-
genheter utgör första vilkoret för att blifva statsman. Det beror
derföre nästan uteslutande på staten sjelf d. v. s. på de män,
som innebafva statsmakten, om denna makt skall komma i go-
da eller dåliga händer. Underlåter man att från tidiga ung-
domen uppfostra de anlag, som finnas , så skall man sakna ka-
Paciteter när sådana beböfvas. Man får icke statsmän genom
;statsrådsfullmakter, ty statsmannens konst är icke mera med-
född. än någon annan. De uppstå ieke som krigare: när Ariadne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
