Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
utsådde draktänder. Enär ståtsmannaförmågan erfordrår ett
ytterst svårt och långvarigt, så theoretiskt som praktiskt stu-
dium , måste man, redan från tidiga ungdomen, vårda och upp-
fostra, eller åtminstone gifva tillfälle till utveckling åt dem,
hvars egenskaper lofva användbarhet på denna bana. Renskrif-
ning i ungdomen och protokollsföring i medelåldern utgöra ej
rätta vägarna att dana statsmän på ålderdomen. Den stat, som
icke börjar med ungdomen; den, som icke vill att tjensteman-
nen i lägsta graden skall konsa vara så beskaffad, att han för-
mår bekläda embete inom den högsta; — en sådan stat skall
i evighet sakna högre förmågor och blifva ett offer för de vå-
dor och olyckor, denna brist plägar medföra.
Vår annars så demokratiska tid har, eller kanske rätta-
re, vår tid, emedan den är demokratisk; har fostrat en ålder-
domsaristokrati. Andra. aristokratier äro farliga genom: sin
styrka, denna genom sin svaghet. Ty då svagheten blir det
förherrskande elementet i staten, hvad skall då blifva statens
öde? Denna aristokrati, som länge nog varit rådande i Sve-
rige, har der utspridt en sådan gubbaktighet (d. v. s. egoism, ty
gubbar och egoister kunna komma på ett ut, och om icke alla
egoister äre gubbar så äre åtminstone alla gubbar egoister),
alt ungdomen redan blifvit fallkomligen åsidosatt och djupt
öfvergifven. Gubbaristokratien har redan ingått i sederna, att
man numera sväfvar i fullkomlig okunnighet om hvad ungido-
men duger till, att man knappt kan föreställa sig möjligheten
att se en man på tjugotalet presidera i ett kollegium eller an=
föra ett regemente; ungdomens betydelselöshet har framkallat
ett suveränt förakt för allt hvad ungdom heter, ett förakt,
som jag fruktar går så långt, att ungdomen nästan föraktar
- sig sjelf. Liksom demokratien alltid ser snedt på presterna,
så ser ålderdomen alltid" snedt på ungdomen. Får ålderdomen
märkligt öfvertag i ett sambälle, så använder den detta till
ungdomens förtryckande. Så har förhållandet varit i Sverige.
Venedigs Signoria var aldrig en fullständigare organiserad ari-
stokratkorporation, än gubbarna hos oss. Nu ser det dock ut,
om icke alla tecken bedraga, som kunde man till denna aristo-
krati i natten säga som Don Juan till Poe SE ”Du
har kommenderat ut, du min gubbe. 5 - ST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
