- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1846 /
60

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - M. P. Embetsverkens ställning till Talangerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

let. Egoismen, denna lumpna och förnedrande sinnesstämning,
hvilken jag ville kalla patriotismens graf; rotfästad och allmänt
utbredd bland embetsmännen, sprider sig från dem till natio-
nen; de förskämda delarna utbreda sitt gift till det hela,:som
deraf i sista hand blir lidande. — Man kunde på ännu många
flera sätt ovederläggligen bevisa, att staten lider genom ung-.
domens och talangernas tillbakasättande inom embetsverken.
— Men icke blott samhället, utan ännu mer sjelfva embetsver-
ken skola lida, om inom en så konstruerad embetsmannakor-
poration, som den Svenska, talangen tillbakasättes för konsi-
derationer , anciennitet eller pappersmeriter. En embetsmanna-
korps, så omhuldad af staten, så rikligen begåfvad med in-
komster och andra förmåner, som den Svenska, måste ur mån-
gahanda skäl vara angelägen att inom sitt eget sköte uppam-
ma och bibehålla talangen. Vårdslösa de den och stöta den
med liknöjdhet tillbaka, så äfventyra de att få talangerna till
fiender eller vedersakare. I en tid som den närvarande och
i förbund med demokratien, skuile det blifva allt lättare att
från deras aristokratiska höjd störta embetsmannakorporatio-
nerna, ju mindre talang de inlagt vid handhafvandet af statens
angelägenheter, ju mindre andelig öfverlägsenhet de kunna
åberopa såsom motiv till deras sociala öfverlägsenhet. Både
konungamakten och folkmakten skulle hafva uträkning dervid,
att embetsmännen blefve godtyckligt afsättliga och i öfrigt så
beroende, som i de flesta andra bildade länder”). Konunga-

+) Hvarje vän af demakratien önskar, om han vet hvad han vill
och om han är ärlig demokrat, att genom öfverlemnannde till kommu-
nerna af en del af de förrättningar, som nu utgöra så kallade embets-
göromål, embetsmännens antal måtte förminskas , samt deras makt och
anseende behörigen inskränkas, derigenom att de blifva godtyckligen
afsättliga. Skulle deremot embetsmännen förblifva oafsättliga, hvilket
de, enligt nu gällande grundlag, verkligen äro — de facto; så komma
de att bilda en aristokratiskt orörlig korporation uti ett samhälle, der
allt annat befunne sig uti den ständigt vexlande ebb och flod, som de-
mokratien nödvändigt medför. Embetsmännen skaulle förblifva starka,
mäktiga och, till följd af grundlagen, oafsättliga, under det samhällets
alla öfriga medlemmar blefve så svaga, som jemnlikheten oundvikligen
gör dem. Följden deraf, att samhället vore demokratiskt, men dessa
statsformer bibehölle deras nuvarande aristokratiska skaplynne, blefve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 16 23:37:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1846/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free